Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Är du under 40 år kan din pension bli mager

Publicerad: 1 juni 2018, 12:37

Vill du ha en hyfsad pension är heltidsjobb en förutsättning, poängterar Vårdförbundets Annelie Söderberg.

Foto: Adam Wrafter/Bildbyrån

Pensionsmyndighetens prognos för hur stor pensionen blir gäller inte för läkare och sjuksköterskor. För att nå de summorna måste de själva spara många tusenlappar varje månad, enligt pensionsbolaget Skandia.


Förklaringen är enkel. De nationella beräkningar som Pensionsmyndigheten använder för att uppskatta pensionerna utgår från att du börjar arbeta vid 23 år. Men läkare och sjuksköterskor tar examen när de är 28–29 år gamla, enligt Skandia. Bolaget har räknat ut hur mycket yrkes­verk­samma som nu är yngre än 40 år måste spara för att få 80 procent av slutlönen i pension.

Kvinnliga läkare till exempel, som börjar arbeta vid 28 år och går i pension vid 65 år, behöver spara 6 070 konor varje månad. Manliga läkare får spara ännu mer då de ofta tjänar mer än sina kvinnliga kollegor. Detsamma gäller för sjuksköterskor. Även om grupperna arbetar ända till 70 år måste de spara tusenlappar för att nå 80 procent av slutlönen i pension.

Se till att jobba extra under studietiden – Annelie Söderberg

Vårdförbundet håller med om att det är viktigt att komma ut så tidigt som möjligt i arbete för att få en bra pension. Men de påpekar sam­tidigt att extraarbete och vikariat under studie­tiden också påverkar pensionen positivt. Skandias siffror bör alltså tas med en nypa salt.

– Många sjuksköterskor och läkare som pluggar, jobbar ofta som undersköterskor på loven och även under terminerna när det finns utrymme. Det arbetet är pensionsgrundande, säger Vårdförbundets förhandlingschef Annelie Söderberg.

Ungefär 25 procent av lönen matas in till pensionen varje år. Det är därför heltid alltid är att föredra framför deltid.

– Det kostar pengar i pension att jobba deltid, så är det. Man måste verka för att få ett veckoheltidsmått så att man orkar jobba heltid. Men det kan vara besvärligt när man jobbar i vårdtunga 24/7-verksamheter med stort ansvar.

Att specialistutbilda sig brukar ge högre lön och därmed högre pension. Fast den som funderar på att sätta sig i skolbänken igen bör inte vänta för länge. Utbildningspremien, alltså hur mycket den enskilde tjänar på att studera vidare jämfört med att ha börjat arbeta direkt efter gymnasiet, är liten för medelålders läkare och sjuksköterskor.

– Om man pluggar vid 50 år för att specialisera sig så har man för få år kvar till pensioneringen, och om specialiseringen ger en liten löne­utveck­ling i förhållande till utbildningens längd kommer den inte att synas i pensionen, säger Annelie Söderberg.

Banker och pensionsbolag vill gärna att vi ska spara privat till pensionen. Behöver vi det?

– Det behövs säkert, men i mindre utsträckning om man planerar sitt yrkesliv och går direkt från gymnasiet till högskolan och ser till att jobba extra under tiden, säger Annelie Söderberg.

Skandias beräkningar är gjorda utifrån en person född 1990, men mönstret är i princip detsamma för alla födda 1979 och senare. Personer födda tidigare omfattas av en annan typ av tjänstepension som ger ett bättre utfall.

Annika Carpman

Reporter

annika.carpman@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev