Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag05.03.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Politik

”Behov av att se över sjukvårdens etiska plattform”

Publicerad: 12 Juni 2020, 05:00

Foto: Erik Simander/Bildbyrån

Vårdanalys anser att regeringen bör överväga om det behövs en översyn av den etiska plattformen. Plattformen styr vårdens prioriteringar men sedan den beslutades har sjukvården utvecklats, liksom befolkningens förväntningar, skriver myndigheten i en ny rapport.


Ämnen i artikeln:

Vårdanalys

– Vi bedömer att de horisontella prioriteringarna kommer att bli mer aktuella framöver. Därför har vi gjort den här rapporten. Det är ett egeninitierat projekt, säger Kajsa Hanspers, utredare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Rapporten ”Styra mot horisonten – Om vård efter behov som grund för horisontella prioriteringar” publiceras i dag. Horisontella prioriteringar handlar om att ställa skilda patientgrupper mot varandra – i motsats till vertikala prioriteringar, där patienter inom samma sjukdomsfält, exempelvis neurologi, prioriteras. Den här typen av beslut, där resurserna ska fördelas mellan alltifrån cancersjukvård till barn- och ungdomspsykiatri, ställer höga krav på regionens politiker och tjänstemän, konstaterar rapportförfattarna.

Det krävs att politikerna, när de ska omsätta behovsprincipen i praktiken genom sin regionbudget och sina politiska beslut, kommunicerar tydligt hur de tänker. Det kan också finnas ett behov av mer stöd i styrningen till regionerna, anser Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Den statliga vägledningen beskrivs i rapporten som ”sparsam”.

Är den för sparsam?
– Det är inte helt lätt att göra horisontella prioriteringar. Den etiska plattformen som ska styra behovsfördelningen är inte en exakt fördelningsprincip och ställer höga krav på politiker och beslutsfattare. Då kan det finnas behov i regionerna av mer stöd. De nationella riktlinjerna ger ju i första hand stöd för vertikala resursprioriteringar, säger Kajsa Hanspers.

Syftet med rapporten var från början bland annat att se hur den etiska plattformen efterlevs. Det visade sig inte vara möjligt, berättar Kajsa Hanspers.

– Det var svårt utifrån den statistik som finns. I stället har vi skrivit ett kapitel om vad man kan tänka på för att följa upp hur vård efter behov efterlevs på ett tydligare sätt.

Ett annat syfte med rapporten var att belysa hur väl processer och underlag är rustade för de kommande utmaningarna som regionerna kommer att ställas inför.

– Utmaningarna vi framför allt tänker på är den demografiska utvecklingen och den svagare ekonomin i regionerna. Covid19-pandemin visste vi ju inte om när vi inledde. Men vårdskulden som har skapats förstärker förstås den här utvecklingen, säger Kajsa Hanspers.

Den övergripande slutsatsen i rapporten är att vård efter behov mellan sjukdomsgrupper ”har en undanskymd roll” i styrningen av hälso- och sjukvården. Exempel på det är att satsningar på specifika sjukdomsgrupper sällan motiveras utifrån behoven i den gruppen i förhållande till andra grupper och att det ofta saknas konsekvensanalyser av hur en ny reform förhåller sig till principen om vård efter behov.

Vårdanalys konstaterar också att stora förändringar har skett i sjukvården sedan den etiska plattformen som ska styra resursfördelningen beslutades på nittiotalet. ”Exempelvis har det skett en snabb medicinteknisk utveckling och det har skett förändringar i befolkningens förväntningar och efterfrågan”, skriver myndigheten, som därför rekommenderar regeringen att överväga om det finns behov av att se över den etiska plattformen.

Ni skriver att det kan finnas ett ”behov av att se över hur plattformen står sig i förhållande till hur hälso- och sjukvården ser ut idag”. Men ska det gå åt det hållet – är det inte sjukvården som ska stå sig i förhållande till den etiska plattformen?
– Jo, så är det ju så klart. Samtidigt har det kommit externa strukturella faktorer som man kanske inte kunde förutse i riksdagen på nittiotalet. Det är regeringen som får ta ställning till om plattformen står sig mot nuvarande samhällsinriktning. Men just eftersom styrningen av sjukvården inte förhåller sig så tydligt till den etiska plattformen kan det finnas skäl att fundera på om det beror på plattformen eller på något annat. Det är svårt för oss att säga vad som skulle göra skillnad där, säger Kajsa Hanspers.

Sara Heyman

Teamledare – nyheter

sara.heyman@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

Vårdanalys

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev