Brist på AT-platser skapar frustration

– Egentligen borde det inte finnas någon väntetid överhuvudtaget, säger Jonas Ålebring, ordförande, för Sylf.

I en artikel i Dagens Nyheter berättar AT-läkaren Harald Frizell Montan att han väntade ett år efter examen med att söka allmäntjänstgöringsplats. Väntetiderna är så långa att det inte var någon idé att göra det tidigare. Landstingen klarar inte av att ta fram tillräckligt många AT-platser.

– Det är svårt att veta hur många som är i kön. Det finns ingen bra nationell statistik på detta, säger Jonas Ålebring, som efterlyser bättre siffror från Socialstyrelsen.

Sylf har räknat fram att platsbristen innebär 1 500 tappade specialistår per år på grund av väntetiderna.

­– Många jobbar som läkare ändå under väntetiden, men utan handledning. Det är inte patientsäkert, säger Jonas Ålebring.

Andra tröttnar och går vidare till forskning eller läkemedelsbolag.

Regeringen har beslutat att öka antalet platser på läkarutbildningen och i delbetänkandet från Anna Nergårdhs utredning ”Samordnad utveckling för god och nära vård” föreslås att staten ska finansiera specialisttjänstgöring för 1250 allmänläkare under en nioårsperiod. Det löser inte problemen framåt, menar Jonas Ålebring, som hellre vill ha mer pengar till fler AT-platser.

– Utan det kommer det inga läkare till ST-platserna heller. Det blir en flaskhals.

Under 2017 var väntetiden i genomsnitt tio månader för en AT-plats. I Stockholms läns landsting var den 18 månader.

­– Vi får väldigt dåliga bortförklaringar när vi frågar varför det inte finns platser, som att det saknas kontorsmöjligheter. Om landstingen vill så kan de, säger Jonas Ålebring.

Betänkandet är ute på remiss fram till den 15 november.