Coronakommissionen: Regeringen för beroende av Folkhälsomyndigheten

Coronakommissionen riktar hård kritik mot hur regeringen använde sig av myndigheterna, framför allt i inledningen av pandemin. Regeringen litade för mycket på Folkhälsomyndigheten och kompletterade inte med annan expertis i tillräckligt stor utsträckning. Folkhälsomyndigheten å sin sida borde också ha lyssnat mer på kritikerna.

– Regeringen borde ha tagit taktpinnen redan från början. Regeringen borde ha gett direktiv till Folkhälsomyndigheten att avstå från sitt stenhårda krav på evidens, säger kommissionens ordförande Mats Melin.

Vägvalet med råd och rekommendationer i stället för att stänga ner samhället var rätt, även om råden och rekommendationerna var för otydliga och lämnade öppet för tolkning.

När smittan etablerats i Sverige hade det behövts betydligt mer kraftfulla åtgärder. Men eftersom Folkhälsomyndigheten lutade sig mer mot evidens än försiktighet, enligt kommissionens slutsatser, blev åtgärderna ”få, sena och föga kraftfulla”.  Kommissionen lägger ansvaret för det på dåvarande generaldirektör Johan Carlson. 

– Kunskap och evidens och beprövad erfarenhet blev ett mantra som upprepades av både Folkhälsomyndigheten och regeringen, säger Mats Melin. 

Kommissonen menar att kraftfulla åtgärder borde ha satts in från början och sedan skalats ner i takt med ökad kunskap.

Kommissonen pekar också på att det saknas lättillgängliga data för att kunna realtidsövervaka en kris. Kommissionen lyfter särskilt data kring primärvård, särskilda boenden för äldre, kommunal hälso- och sjukvård samt kortare sjukskrivningar och efterlyser en sammanhållen journalföring. 

Kommissionen påpekade i sitt förra delbetänkande att smittspårning och provtagning kom i gång för sent. 

– Alla med symtom borde ha testats, säger Mats Melin. 

Sportlovsresenärer i mars 2020 borde enligt kommissionen ha mötts av hemkarantän, kompletterat med ett tillfälligt inreseförbud i mitten av mars. 

– Man visste att smittan fått fäste i norra Italien och Folkhälsomyndigheten bedömde risken för importfall som väldigt hög. 

Folkhälsomyndigheten borde inte heller ha avvisat munskydd som skyddsåtgärd i kollektivtrafik och inomhus. 

– Vi anser att anvisningar om munskydd borde ha gällt så snart det fanns tillgång till munskydd. 

Att Folkhälsomyndigheten ändrade sig i början av 2021 har enligt kommissionen bidragit till att människor inte följde råden. 

Likaså borde deltagartak för allmänna sammankomster ha sänkts och publika platser som köpcentrum och simhallar stängts. 

– Det fanns inte lagstöd för det, men det borde ha funnits lagstöd, säger Mats Melin. 

Kraftigare åtgärder hade haft effekt på smittspridningen, anser kommissionen. 

– Vi hade haft lägre allmän smittspridning. Färre fall på särskilda boenden och rimligen färre dödsfall, säger Mats Melin. 

Regionerna har inte heller fullt ut levt upp till ansvaret för smittspårningen. 

– Det finns regioner som gjort det, men Sveriges Kommuner och Regioner har varit mycket kraftfull förespråkare för att få betalt för att genomföra det, säger Mats Melin. 

Här är hela slutbetänkandet SOU 2022:10