Politik
”Det blir förödande för kompetensförsörjningen”
Publicerad: 27 februari 2019, 04:30
Branschorganisationen Vårdföretagarna anser inte att det är helt klart hur Skatteverkets tolkning av momsreglerna ska förstås i alla verksamheter. Foto: Adam Wrafter/Bildbyrån
Många privata vårdgivare kommer inte att ha råd att betala 25 procent dyrare fakturor. Särskilt på glesbygden blir det problem, menar branschorganisationen Vårdföretagarna.
Ämnen i artikeln:
VårdmomsÄven om frågetecknen är många kring hur momsreglerna på vårdtjänster ska tolkas, är en viktig del ändå glasklar: Ett bemanningsföretag som hyr ut vårdpersonal eller en egenföretagare som säljer sina tjänster kommer att behöva lägga på 25 procent moms från och med den 1 juli. Och den prisökningen kommer att bli kostsam för många privata vårdgivare, säger Karin Liljeblad, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.
– Många kommer inte ha råd att betala så mycket dyrare läkarkostnader. Och om de skulle försöka anställa i stället, är det långtifrån säkert att det går. Särskilt i glesbygden blir det här ett stort bekymmer. Det kan bli förödande för kompetensförsörjningen. Vi är rädda att vårdföretag kommer behöva lägga ner sina verksamheter.
Samtidigt får hon dagligen frågor från medlemsföretag som undrar hur momsreglerna ska tolkas i just deras verksamhet, eftersom det finns en stor variation av verksamhetsformer, avtal och organisationslösningar i den svenska hälso- och sjukvården.
– Vi kan inte ge några bra svar. Det finns ju ingen rättspraxis än, säger Karin Liljeblad.
Konsultlösningar av olika slag är vanliga. Det handlar ofta om specialistkonsulter, där exempelvis en ortoped regelbundet säljer tjänster till flera privata vårdgivare, då ingen behöver en ortoped på heltid, säger Karin Liljeblad.
– En annan situation kan till exempel vara vårdgivare som behöver en psykoterapeut ett antal timmar i veckan. Då är det rationellt att anlita en egenföretagande psykoterapeut för de timmar man behöver. Det är mycket vanligt.
Karin Liljeblad nämner också samarbeten där privata vårdgivare köper tjänster av varandra. Hur det ska mervärdesbeskattas framgår inte i Skatteverkets rättsliga vägledning, menar hon.
Hon hoppas nu att Skatteverket ska ta den vädjan på allvar som Vårdföretagarna ihop med Läkarförbundet framfört om att skjuta upp tillämpningen av momsreglerna.
Men huruvida konkurrensen snedvrids eller snarare vrids åt rätt håll med de nya reglerna råder det delade meningar om. Den kristdemokratiska riksdagsledamoten Hampus Hagman frågade i en interpellation till finansministern tidigare i februari vilka åtgärder som regeringen kommer att föreslå för att säkerställa att de nya momsreglerna inte snedvrider konkurrensen.
Finansminister Magdalena Andersson (S) svarade då bland annat med att påpeka att dagens skatteregler gör att en läkare som hyr ut sig själv via ett bolag kan få 100 000 kronor i lägre skatt än en fast anställd läkare. ”Här finns en konkurrenssnedvridning som vi verkligen borde göra något åt”, sa Magdalena Andersson. Hon svarade också att det finns ett ersättningssystem som ska förhindra att privata aktörer gynnas eller missgynnas. ”Jag har därför inte nu för avsikt att föreslå några åtgärder, men regeringen kommer att följa utvecklingen i denna fråga”, sa finansministern.
– Jag tycker att det är tydligt att regeringen inte tar det här på tillräckligt allvar, säger Hampus Hagman till Dagens Medicin efter interpellationsdebatten.
Även han har ställt frågan till Skatteverkets generaldirektör om det är klokt att implementera lagen 1 juli.