Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Det här väntas från utredningen om högspecialiserad vård

Publicerad: 18 november 2015, 09:40

Färre akutsjukhus och fler ingrepp som ska utföras på färre platser. Det är budskapet från utredningen om högspecialiserad vård som ska presenteras på torsdag.


I morgon ska förre SBU-direktören Måns Rosén lägga fram sin utredning om högspecialiserad vård. Men de preliminära förslagen är klara. I september skrev Måns Rosén och sekreterarna i utredningen en debattartikel i Dagens Medicin kring behovet av att minska antalet akutsjukhus. De planerar att föreslå en särskild utredning om hur många akutsjukhus Sverige ska ha.

– Det är realistiskt att tro att man med färre och större akutsjukhus skulle kunna rädda fler till livet, säger Måns Rosén.

I debattartikeln nämndes diskussionerna om Sollefteå sjukhus. Men det är inte i Norrland som Måns Rosén främst tror att akutsjukhus kan behöva läggas ner. I stället är det i första hand i södra Sverige som han ser möjligheter att minska ner på akutsjukhusen. Samtidigt vill han se satsningar på fler ambulanshelikoptrar för att ta patienterna snabbare till närmaste akutsjukhus.

Men utredningens huvudfokus har handlat om den högspecialiserade vården som föreslås delas in i nationell och regional högspecialiserad vård. Utredningen har tagit fram en definition av högspecialiserad vård som handlar om volym, tvärprofessionell kompetens och kostnader (se faktaruta).

– Vi har varit ute och pratat med nästan 700 personer i sjukvården och testat den här definitionen och de flesta är överens om de här tre punkterna, säger Måns Rosén.

Utredningen vill att det ska tillsättas grupper med sakkunniga för de stora sjukdomsgrupperna som exempelvis cancer och hjärta-kärl.

– Sakkunniggrupperna ska ta fram förslag på vilka diagnoser eller behandlingsmetoder som bör vara nationellt högspecialiserad vård och vilka som bör vara regionalt högspecialiserad vård, säger Måns Rosén.

Förslagen från de olika grupperna som handlar om nationell högspecialiserad vård ska lämnas över till en nämnd med region- och landstingspolitiker. Både sakkunnig­grupperna och nämnden föreslås bli en del av Socialstyrelsen. Nämnden ska besluta om vilka diagnoser som slutligen blir nationell högspecialiserad vård och på vilka platser vården ska bedrivas.

– Frågan om var vården ska finnas är främst en politisk fråga. Jag tror inte att politikerna kommer att ha några synpunkter på vilka diagnoser och behandlingsmetoder som ska vara högspecialiserad vård. De får ett kunskapsunderlag från sakkunniggrupperna, säger Måns Rosén.

Nationell högspecialiserad vård inom en viss diagnos eller en särskild behandlingsmetod ska bedrivas på högst sju platser enligt utredningens preliminära förslag. Det ska vara platser där ingreppet eller behandlingen utförs minst 100 gånger per år och där varje enskild läkare eller annan utförare ska göra ingreppet minst 30 gånger per år.

– Det är ett riktmärke. Men det ska gå att besluta om undantag, säger Måns Rosén.

Förslagen om regionalt högspecialiserad vård ska de sakkunniga lämna över till landstingen som en rekommendation. Landstingen får själva besluta om de vill genomföra förslagen och koncentrera denna vård till max tre platser per sjukvårdsregion.

Utredningens definition

”Högspecialiserad vård är komplex eller sällan förekommande hälso- och sjukvård som kräver:

■  en viss volym och/eller
■ tvärprofessionell kompetens och/eller
■ stora investeringar och/eller kostnader

för att kvalitet, patientsäkerhet och kunskapsutveckling ska kunna upprätthållas och ett effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser uppnås”.

SAMUEL ÅSGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev