Politik
Förslag: Två lagar om könstillhörighet
Publicerad: 17 mars 2017, 07:04
Foto: Thinkstock
Medicinska ingrepp ska inte längre behövas för att få byta juridiskt kön. Det är en stor frihetsreform för transpersoner, enligt kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP).
I dag tvingas transpersoner till medicinska ingrepp innan de kan byta kön juridiskt, något inte alla vill.
Nu föreslår regeringen att två nya lagar, en om ändring av juridiskt kön och en om tillståndsprövning av vissa ingrepp i könsorgan, ska ersätta den nuvarande könstillhörighetslagen. Om förslaget går igenom kommer alltså inte ett medicinskt ingrepp krävas för att få byta juridiskt kön.
Den nuvarande lagen har funnits sedan 1972. Sedan dess har mycket hänt.
– Att psykisk ohälsa hos transpersoner har ökat har nog inte undgått någon, säger Alice Bah Kuhnke.
Sjukvårdsminister Gabriel Wikström hoppas att lagförslaget kan leda till enklare och snabbare processer så att fler kan leva efter sin könsidentitet. Om fler kan leva som de vill hoppas han att deras hälsa kan förbättras.
Lagförslagen har remitterats och beretts inom regeringskansliet, men behöver mer arbete. Propositionen väntas landa i riksdagen våren 2018, och lagstiftningen kan då träda i kraft under årets andra halva.
– Det är en process med flera steg och det gäller att de riksdagsledamöter som kämpat för det här håller fast vid sin åsikt, säger Bah Kuhnke.
Könstillhörighetslagen
￭ Processen att ändra könstillhörighet består i dag av två skilda delar, dels en medicinsk utredning och behandling, dels en juridisk ändring av könstillhörigheten.
￭ Det är det rättsliga rådet som prövar alla ansökningar samt lämnar tillstånd till könskorrigerande ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlar.
￭ Den nuvarande lagen kräver ett medicinskt ingrepp för att kunna byta juridiskt kön.
￭ Lagen kom till 1972.
Källa: Socialstyrelsen, Notisum
MARIA HALL/TT