Hård kritik mot vinstutredning

Välfärdsutredningen under ledning av Ilmar Reepalu föreslog ett vinsttak på sju procent av det operativa kapitalet plus statslåneräntan för företag som är verksamma inom offentligt finansierad välfärd. När remisstiden på utredningen nu har gått ut står det klart att den får svidande kritik.

De statliga myndigheter som har tyckt till om utredningen har alla skarpa invändningar. Konkurrensverket tillhör dem som avstyrker förslaget och skriver bland annat att förslagen skulle leda till att företagen inte får några incitament att testa och utveckla nya metoder för att minska resursbehoven. Detta eftersom de då skulle riskera att få en för hög vinstmarginal.

Flera remissinstanser är inne på samma linje som Konkurrensverket och skriver att vinstbegränsningen skulle minska företagens vilja till innovation och kostnadsminskningar. Umeå universitet skriver att ”företagen sannolikt för att hålla rörelseresultatet inom reglerad nivå kommer att öka sina reversibla kostnader eller kostnader av engångskaraktär”.

Ett antal av remissinstanserna slår också fast att det är de små företagen som kommer att få svårast att överleva med vinstbegränsningen. Detta eftersom de större företagen har bättre förutsättningar att öka sitt operativa kapital och klara av vinstbegränsningen. Advokatsamfundet förutspår i sitt remissvar att förslagen om de genomförs kommer att leda till att små välfärdsföretag köps upp av större koncerner.

Många av remissinstanserna är kritiska till underlaget i utredningen och tycker inte att det är tillräckligt genomarbetat för att ge stöd för utredningens förslag. Bland dem finns Myndigheten för vård och omsorgsanalys som skriver att utredningens betänkande ”inte utgör ett fullgott underlag för ett ställningstagande”. Även Riksrevisionen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och Regelrådet tycker att utredningens underlag är för bristfälligt.

Bland remissvaren finns också många juridiska invändningar mot förslagen. Kammarrätten i Stockholm och Advokatsamfundet ifrågasätter båda om förslagen är förenliga med regeringsformen, Europakonventionen och de fria rörligheterna i EU-rätten. Kammarrätten konstaterar också att de föreslagna reglerna är svåra att tolka och att det kan leda till osäkerhet och oförutsägbarhet för aktörerna.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, ska enligt utredningens förslag ansvara för tillsynen av att välfärdsföretagen inom vård och omsorg lever upp till vinstbegränsningsreglerna. Men i sitt remissvar föreslår Ivo att den uppgiften ska gå till någon annan myndighet ”med befintlig kompetens inom avancerad revision”.

Som väntat är Svenskt näringsliv och Vårdföretagarna kritiska mot förslagen. De kallar utredningens förslag för ett vinstförbud och förutspår att den stora majoriteten av välfärdsföretagen skulle försvinna om förslagen blev verklighet. Vårdföretagarna skriver att förslagen ”gör det omöjligt att bygga upp den buffert som är nödvändig i ett långsiktigt företag”.

Lika väntat är det att utredningen får stöd för sina förslag från LO. I sitt remissyttrande skriver LO ”att stoppa vinstdriften i välfärdssektorn är viktigt inte minst för att stärka tilltron till välfärdsstaten. LO bedömer att utredningens förslag om att begränsa det tillåtna rörelseresultatet är väl avvägt och genomförbart”.

SAMUEL ÅSGÅRD