Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag21.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Politik

Högutbildade lever flera år längre än lågutbildade

Publicerad: 29 augusti 2016, 07:00

Folkhälsominister Gabriel Wikström (S).

Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån

NY VERSION Folkhälsominister Gabriel Wikström (S) har fått ta del av ett delbetänkande från Kommissionen för jämlik hälsa. Betänkandet visar bland annat på stora skillnader i livslängd.


Ämnen i artikeln:

Gabriel Wikström

Det var sommaren 2015 som folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) tillsatte Kommissionen för jämlik hälsa. En kommission med uppgift att föreslå hur hälsoklyftorna ska kunna minskas. I den första rapporten som kommissionen lämnade till regeringen 29 augusti är fokus att beskriva hur verkligheten ser ut.

– Nu har vi försökt att skapa en bild av hur den ojämlika hälsan ser ut och pekat ut en väg framåt, säger Olle Lundberg, ordförande i Kommissionen för jämlik hälsa.

Går utvecklingen i dag mot en mer jämlik eller mindre jämlik hälsa?

– Det blir i vart fall inte mindre skillnader.

Kommissionen konstaterar att det är en bra bit kvar innan en jämlik hälsa har uppnåtts i Sverige. Inte minst när det gäller medellivslängd där det skiljer omkring sex år mellan den som har minst en treårig eftergymnasial utbildning och den som saknar gymnasieutbildning. För de flesta grupper ökar dock medellivslängden. Men inte för lågutbildade kvinnor där medellivslängden knappt har ökat alls de senaste 20 åren.

När det gäller skillnader mellan könen konstaterar rapporten att det finns stora skillnader när det handlar om psykisk ohälsa. Kvinnor är kraftigt överrepresenterade bland dem som upplevt besvär av ängsla, oro eller ångest. Särskilt tydligt är det bland unga kvinnor mellan 16-29 år där 51 procent har upplevt sådana besvär mot endast 32 procent av männen i samma ålder.

Rapporten tar också upp studier som visar på sämre hälsa för barn som lever i familjer som är beroende av ekonomiskt bistånd. Även de geografiska skillnaderna berörs i rapporten som konstaterar att det råder en sämre folkhälsa på glesbygden än i storstadsregionerna.

Rapporten från Kommissionen för jämlik hälsa presenterar inga förslag på lösningar och åtgärder. Den större delen av åtgärderna ska presenteras i slutbetänkandet i maj nästa år. Men någon gång innan dess kommer kommissionen att presentera förslag om folkhälsopolitikens utformning och styrning. De senaste decenniernas folkhälsopolitik får en känga i kommissionens rapport. Bland annat för att den saknat konkreta delmål och indikatorer.

– Jämfört med andra tvärsektoriella politikområden har folkhälsopolitiken inte lyckats lika bra med att få de olika sektorerna att känna att de är viktiga och har nytta av det gemensamma arbetet, säger Olle Lundberg.

SAMUEL ÅSGÅRD

Ämnen i artikeln:

Gabriel Wikström

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev