Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Politik

I skuggan av corona har experterna makten

Publicerad: 27 Maj 2020, 04:00

Både socialminister Lena Hallengren och statsminister Stefan Löfven har gång på gång gett sitt stöd för Folkhälsomyndighetens bedömningar. Det gör Johan Carlsons position i det närmaste unik.

Foto: Maxim Thoré/Bildbyrån

De svenska politikerna har hamnat i bakgrunden i krisen. Nu är det experter och tjänstemän som skapar förutsättningarna för professionen. Hela listan hittar du här,


Länk till video

Det är ett speciellt år i år och därför en annorlunda maktlista. Under en kris koncentreras beslutanderätten till några få. I det här fallet är det Folkhälsomyndigheten och framför allt statsepidemiolog Anders Tegnell som alla Dagens Medicins intervjupersoner nämner som självklara makthavare i hälso- och sjukvården, tillsammans med socialminister Lena Hallengren.

Här och nu ligger allt fokus på att hantera smittspridningen och de stora strukturfrågorna får vänta. Bland annat har införandet av den nationella läkemedelslistan och bastjänstgöringen för läkare skjutits upp ett år. Makten har förflyttats till staten och dess expertmyndigheter, trots att det är regionerna som har huvudansvaret för sjukvården. Förtroendet för socialministern och hennes regeringskollegor var på uppgång redan förra året, men under vårens kris har hon etablerat sig som den absoluta makthavaren över svensk sjukvård. Och hon i sin tur har givit myndigheterna makt att agera.

Socialministern har fått kritik från oppositionen för att luta sig för mycket mot myndigheterna, men från regeringen har budskapet varit tydligt: Politikerna litar på experterna när det gäller det nya coronaviruset.

Frågan är hur länge ett expertstyre kan pågå. Även om pandemin överskuggar allt just nu måste ett antal andra beslut tas. Under den långa regeringsbildningen efter valet 2018 sattes i princip alla större frågor på paus och det är en situation som samarbetspartierna inte vill tillbaka till. Därför ligger det numera en proposition om första steget i en primärvårdsreform på riksdagens bord, med förväntat beslut någon gång i höst.

Regionerna har inte riktigt sett kommunerna som en viktig utförare

Under årens lopp har de politiska företrädare som velat se statligt styrd sjukvård mött hårdnackat motstånd, både av meningsmotståndare och i form av havererade regionutredningar. Regioner och kommuners självstyrelseprincip är inskriven i grundlagen sedan 1974 och har agerat spärr mot alltför klåfingriga rikspolitiker och maktkoncentration. Men risken är också att när 310 politiska organ i landet utöver riksdagen ska ansvara för bland annat äldreomsorg och hemsjukvård så blir det allas och därmed ingens ansvar. Trots att kommunerna är huvudmän för 30 procent av all hälso- och sjukvård är det få intervjupersoner som kunnat peka ut en tydlig företrädare för just den kommunala sjukvården. Tidigare i våras kom utredare Anna Nergårdhs utredning med sitt huvudbetänkande om nära vård.  Där föreslogs ett namnbyte från hemsjukvård till hälso- och sjukvård i hemmet, för att likställa den med hälso- och sjukvård som regioner och privata vårdgivare utför.

Regionerna har inte riktigt sett kommunerna som en viktig utförare och från kommunpolitikernas sida har det ibland varit enklare att prioritera infrastrukturfrågor och näringsliv i debatten. En inställning som måste ändras från båda håll om den stora omställningen till nära vård som nu sker på allvar ska fortsätta. Nu samarbetas det i olika team och mellan olika vårdnivåer, men vad händer när sjukvården är tillbaka i normalläget? Blir det fortsatta diskussioner om ansvar och vilken lagstiftning som är tillämplig eller drar man nytta av kriserfarenheten? Kommer pandemiutsliten vårdpersonal att mäkta med stora strukturförändringar, samtidigt som en vårdskuld ska arbetas av?

Här krävs klokt ledarskap, på alla nivåer.

Både inom Sveriges Kommuner och Regioner och på regional nivå har tjänstemännen klivit fram, medan politiken blivit mindre synlig. Främst är det hälso- och sjukvårdsdirektörerna som tagit ledningen. Flera makthavare pekar på att regionerna gör extremt mycket operativt arbete. ”De bevisar också att de kan göra saker tillsammans, som till exempel läkemedelsinköp”, säger en makthavare. Flera säger också att om regionerna kan behålla samarbetet på den här nivån framåt så kan det leda till utveckling på flera områden.

SKR har blivit en viktig plattform för allt det samarbete som sker mellan regionerna och kan organisationen förvalta det och utvecklas ännu mer till en mötesplats där regioner och kommuner kan dra nytta av all den kompetens som finns inom organisationen kan SKR bli en viktig pådrivare, i stället för att av vissa ses som en lobbyorganisation.

Utmaningarna är större än någonsin i svensk sjukvård. Kan profession, tjänstemän och politiker, i den ordningen, fortsätta dra åt samma håll, då är en pandemi inte enbart av ondo.

Bild 1/1  

Detta har hänt

Årets maktlista har i hög grad påverkats av den pågående pandemin. Här är några viktiga datum i utvecklingen av krisen. (Hela tidslinjen hittar du här.)

31 december: Kina meddelar WHO att ett okänt virus orsakat ett fyrtiotal fall av lunginflammation i staden Wuhan.

7 januari: WHO förklarar att det nya viruset identifierats som ett tidigare okänt virus i gruppen coronavirus.

10 januari uppmärksammar Dagens Medicin det nya coronaviruset för första gången.

31 januari: Det första svenska fallet av covid-19 konstateras, en kvinna som varit på besök i Kina. Hon tillfrisknar senare.

1 februari: Sveriges regering klassar sjukdomen covid-19 som orsakas av viruset som samhällsfarlig.

10 mars: Samhällsspridning av viruset konstateras i Sverige.

11 mars: Första dödsfallet i covid-19 i Sverige. WHO klassar utbrottet som en pandemi. Regeringen förbjuder alla möten för fler än 500 personer.

16 mars: Folkhälsomyndigheten vill att alla över 70 år undviker sociala kontakter ”så långt det går”. Socialstyrelsen får i uppdrag av regeringen att säkerställa att regioner och kommuner har skyddsutrustning och material.

17 mars: Högskolor, gymnasier och folkhögskolor uppmanas att undervisa på distans.

27 mars: Det tidigare förbudet mot antal personer vid offentliga sammankomster skärps. Gränsen sätts till högst 50 personer i stället för 500.

1 april: Brist på läkemedel hotar på apoteken, eftersom en del oroliga svenskar plockar ut en årsranson. Regeringen beslutar därför att läkemedel för högst tre månader får tas ut.

3 april: Region Stockholm aktiverar krislägesavtalet. Det innebär att arbetstiden är 48 timmar, lönen 220 procent och att medarbetare kan flyttas mellan arbetsgivare.

17 april: Tidigare har en nedgång i antalet patienter som söker vård för hjärtinfarkt. Nu ses även en nedgång för stroke. Läkare är oroliga för att patienter inte söker vård.

8 maj: Socialminister Lena Hallengren (S) är missnöjd med hur många tester som genomförs i regionerna. Harriet Wallberg, tidigare bland annat rektor på Karolinska institutet, utses till testkoordinator.

25 maj: 4 029 personer har avlidit i covid-19 i Sverige. Omkring 33 843 har konstaterats smittade.

Research: Lisa Blohm och Åsa Uhlin

Relaterat material

Coronakrisen kastar om årets maktlista

”Det är fysiskt påfrestande att ha inflytande”

”Det går inte att gå tillbaka till det som var innan”

Förebyggande i fokus för listans tungviktare inom psykisk hälsa

Covid-19 – vecka för vecka

Linda Berglund

Reporter

linda.berglund@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev