Kommissionen kritiserar regionerna för bristande pandemiberedskap

I fredagens slutbetänkande skriver Coronakommissionen att regionerna har ansvar på flera områden där det brustit: 

￭ För att inte ha hållit de lager som katastrofmedicinsk beredskap kräver

￭ För att pandemiplaner saknades, eller inte uppdaterats eller övats 

￭ Kommissionen anser också att regionerna och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, bär en betydande del av ansvaret för att bred testning och smittspårning kom i gång så sent hösten 2020.

Marie Morell, moderat oppositionsråd i Region Östergötland och ordförande i sjukvårdsdelegationen på SKR, tycker att flera av dessa frågor redan varit uppe och diskuterats. 

Hon påpekar dock att SKR i höstas tillsatt en egen ”liten Coronakommission” eller en programberedning som ska utvärdera organisationens pandemiarbete och dess samverkan med regioner och kommuner.

– Det är sådana här områden som vår programberedning nu håller på att titta närmare på och ska utvärdera, säger hon. 

Men när det gäller lagerhållningen kan det finnas plats för självkritik, konstaterar hon.

– Jag har svårt att veta om alla regioner hade de lager som lagstiftningen stipulerade vid tillfället, men detta får vi titta närmare på, säger hon.

– Man ska också veta att de lager vi hade också gick åt mycket snabbare än vad vi trott, och att flödena av varor ibland bröts tvärt. 

Bristsituationen ledde bland annat till att skyddsutrustning saknades, vilket ledde till att operationer fick bokas om.

SKR:s programberedning ska också se över hur regionerna har hanterat kraven på pandemiplaner. Men Marie Morell påpekar att civilförsvaret under flera år har tonats ned generellt i Sverige ned, liksom resurserna inom området.

Hon anser att pandemin visat att sjukvården behöver få spela större roll i civilförsvars- och katastrofmedicinska övningar framöver.

När det gäller den försenade testningen delar hon inte Coronakommissionens bild av att förhandlingarna kring den ekonomiska ersättningen från staten spelade en roll i sammanhanget.

– Det är en förenklad beskrivning om att regionerna inte fick pengar. Förklaringen enligt min bedömning var att det var väldigt otydligt vad som var regionernas ansvar, säger hon.

Marie Morell noterar också att besluten om att bara prioriterade grupper skulle testas, skapade stor oreda och förvirring. Det gjorde också det faktum att Folkhälsomyndigheten lånade in Världshälsoorganisationens pandemilära om olika pandemiska faser, menar hon.

– Folkhälsomyndighetens företrädare uppgav att testning var viktig i den initiala fasen och i den avslutande fasen i en pandemi. Man sa att testning inte fyller någon funktion när man hade så bred smittspridning som vi hade då under första vågen 2020, säger Marie Morell.