Politik
Krav på ökad krigsberedskap för vården
Publicerad: 6 mars 2023, 09:45
Sofia Rydgren Stale, ordförande på Läkarförbundet.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ett eventuellt svenskt Natomedlemskap ställer nya krav på sjukvården. Regeringen måste därför agera för att stärka vårdens krigsberedskap, skriver Vårdförbundet, Läkarförbundet och Kommunal på Dagens Nyheters debattsida.
Ämnen i artikeln:
KatastrofmedicinSineva RibeiroVårdförbundetSofia Rydgren StaleLäkarförbundetMalin RagnegårdKommunal
TT
Förbundens ordförande Sineva Ribeiro, Sofia Rydgren Stale och Malin Ragnegård kräver att regeringen "skyndsamt" lägger propositioner utifrån förslagen i utredningen "Hälso- och sjukvårdens beredskap" från 2022.
Debattörerna vill se lagstiftning så att statens möjlighet att leda regioner, kommuner och även privata vårdföretag i kris utökas. Man vill även se satsningar på att motverka personalbristen i vården.
Läs också: Möjligheten att öva katastrofmedicin behöver kraftigt stärkas
"Att göra vårdyrkena mer attraktiva är en lång process som behöver påbörjas i fredstid och i hur grundutbildningarna dimensioneras", skriver fackförbunden.
Även kompetensutveckling och utbildningsinsatser efterfrågas, bland annat inom katastrofmedicin, labbkapacitet och i hanteringen av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot.
"Ett fungerande totalförsvar ställer krav på robusthet och anpassningsförmåga som inte finns i vår hälso- och sjukvård i dag. Nu är det är dags att regeringen agerar. Vi från vårdens professioner är redo att ta ansvar och bidra med medlemmarnas kunskap, kompetens och kraft", skriver facken.
Läs mer: Socialstyrelsen: Hemsjukvården behöver öva för krig