Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag17.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Politik

Krislager för läkemedel möjliga om tre år

Publicerad: 31 Mars 2021, 11:19

Socialminister Lena Hallengren (S), på skärmen, ställer sig positiv till Åsa Kullgrens utredning.

Foto: Jessica Gow/TT

Beredskapslager för läkemedel kan vara på plats om tre år om arbetet sätts i gång i dag. Det säger regeringens utredare.


Ämnen i artikeln:

Covid-19LeveranskrisenLena HallengrenLäkemedelSocialstyrelsenApoteket AB

Coronapandemin har gjort frågan om lagerhållning av sjukvårdsprodukter och läkemedel högaktuell. I början av krisen när behovet av artiklar för sjukvården blev kritiskt slogs länder om att upphandla leveranser.

Under tisdagen presenterade regeringens utredare Åsa Kullgren flera konkreta åtgärder som kan vidtas för att stärka den svenska krisberedskapen.

I arbetet har hon hämtat inspiration från Finland, som i den inledande krisen klarade sig bättre än andra länder med tanke på sina sjukvårdslager.

– Om betänkandet genomförs fullt ut skulle jag säga att vi får en bättre beredskap än i Finland, säger Åsa Kullgren.

Sjukvården har slimmat sin lagerhållning och arbetar i dag efter en ”just in time”-modell. Det gör utrymmet för störningar begränsat, vilket visade sig inte minst 2019 då leverantören Apotekstjänst drabbades av problem vilket ledde till sjukvården fick ställa in planerade operationer.

Åsa Kullgren föreslår en lagerhållning i tre steg. Den första och största nivån är en lagerhållning för vardagliga produkter på apotek och i hemmen, ett lager som ska räcka i en månad.

I nivå två handlar det om en kris- eller krigssituation då lagren ska räcka i sex månader. Ansvaret för dessa ska ligga hos kommunerna och regionerna och för läkemedel hos läkemedelsföretagen. Det kan handla om läkemedel mot nervgas, narkosläkemedel eller vissa antidoter, som används vid akuta förgiftningar.

Nivå tre är ett statligt säkerhetslager.

– Det går inte att hålla lager som klarar långvariga kriser. Till slut tar lagren slut. Men med en god lagerhållning så köper vi oss tid för att säkerställa att Sverige får tillgång till sjukvårdsprodukter genom inköp, säger Åsa Kullgren.

Det finns också en fjärde nivå som handlar om att Sverige ska ha en egen beredskap att kunna tillverka läkemedel eller sjukvårdsprodukter.

Utredningen föreslår fler åtgärder på krisberedskapsområdet, som beredskapsapotek och ett större ansvar för Socialstyrelsen. Kullgren bedömer att kostnaden för allt landar på 16,2 miljarder kronor fram till 2035. Om arbetet sätts i gång i dag kan Sverige inom några år få en bättre beredskap, säger hon.

– Jag tror framför allt att när det gäller läkemedel så kan vi snabbt få ett bra system att fungera. Det kan ta ett par tre år, det beror lite på hur snabbt man kan jobba med detta i regeringskansliet.

Vad gäller sjukvårdsprodukter, som är ett mycket mer omfattande system som innefattar 800 000 olika typer av artiklar, kan Sverige ha en bättre beredskap om fem år om arbetet drar i gång omedelbart.

Socialminister Lena Hallengren (S), som också deltog på presentationen, ställer sig positiv till utredningen men vill inte ge några besked om vad regeringen kommer att gå vidare med. Men att lager byggs är viktigt, anser hon.

– Nu kommer regeringen och remissinsatserna att analysera förslagen. Det är min och regeringens ambition att skyndsamt ta vidare arbetet att stärka samhället och vårdens krisberedskap, säger Lena Hallengren.

På frågan om varför Sverige inte har haft några beredskapslager svarar socialministern att Sverige inte varit ensamt om att jobba enligt ”just in time”-modellen. Hade beredskapsarbetet gjorts för 10–15 år sedan skulle läget sett annorlunda ut. Nu vill hon att staten tar ett större ansvar.

– Vi kan inte lägga hälso- och sjukvårdens beredskap och frågor om liv och död i händerna på marknaden.

Niklas Svahn/TT
Peter Wallberg/TT

Utredningen om sjukvårdens beredskap

Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (S 2018:09) tillsattes i augusti 2018 och ska slutredovisas 28 februari 2022.

 

Utredaren Åsa Kullgren ska göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap.

 

Hon föreslår flera åtgärder, bland annat:

 

Den offentligfinansierade sjukvården åläggs ett krav att hålla lager av läkemedel och andra sjukvårds­produkter. Kravet ska omfatta en månads normalförbrukning.

 

En ny lag som reglerar vilka sjukvårdsprodukter som ska beredskapslagras för att klara kriser och krig. Lagen ställer krav på att lagra sjukvårds­produkter i en mängd som motsvarar sex månaders normalförbrukning.

 

Sverige ska ha en egen beredskap att kunna tillverka nödvändiga läkemedel och sjukvårdsprodukter. Det kan också omfatta vacciner.

 

Socialstyrelsen tilldelas befogenhet att besluta om prioriteringar och omfördelning av sjukvårdsprodukter.

 

Läkemedelsverket ska skapa nationella lägesbilder över tillgången till läkemedel och medicintekniska produkter.

 

Socialstyrelsen ska teckna avtal med distributörer för att kunna leverera sjukvårdsprodukter till vårdgivare i kris eller krig.

 

Apoteket AB ska inrätta beredskapsapotek med geografisk spridning över hela landet.

 

Källa: Regeringskansliet

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

TT

redaktionen@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev