KU-ledamöter ställde frågor om protokollösa strategimöten

Frågan om röstmemon kom från Tuve Skånberg, kristdemokrat och ledamot av riksdagens konstitutionsutskott, KU, och var riktad till Elisabeth Backteman, som i dag frågades ut av utskottet i över en timma i riksdagens förstakammarsal. 

Den gällde om hon liksom Maja Fjaestad, socialminister Lena Hallengrens (S) statssekreterare, använt sig av röstmemon, egna röstinspelningar, för att minnas vad som sagts när Gruppen för strategisk samordning, GSS, diskuterade den svenska coronastrategin.

 Läs också: Kritik mot regeringen: ”Förtvivlat långsamt” 

För några mötesanteckningar från dessa över 200 möten om pandemin existerar nämligen inte – vilket tvingade Coronakommissionen att bland annat efterfråga centrala befattningshavares egna minnesanteckningar från sådana möten under arbetet med sitt slutbetänkande. 

Och Moderaterna har i sin KU-anmälan bett att denna särskilda grupps roll under pandemin ska granskas.

Varför är då dokumentation i en kris då så viktig, undrade en utskottsledamot, varpå Mats Melin, Coronakommissionens ordförande, svarade:

 –Det är viktigt dels för regeringskansliet, dels för regeringens egen hantering i ett krisskede och i synnerhet när det är fråga om ett skeende som pågår under lång tid, att man kan gå tillbaka och se hur tänkte vi där.

Elisabeth Backteman hade en särskild roll fram till den den sista november 2021. Hon var då statssekreterare hos inrikesminister Mikael Damberg och ledde samordningen av den svenska pandemin i GSS.

Men några röstmemon har hon inte använt sig av, uppgav hon på torsdagen.

Däremot har hon fört minnesanteckningar. 

Dessa är några av dem som alltså inte lämnats ut till Coronakommissionen av regeringskansliet med hänvisning till att kansliet inte förfogar över dem. Elisabeth Backteman svarade på torsdagen att hon inte ens fått frågan från regeringskansliet om att lämna ut sina minnesanteckningar till Coronakommissionen.

Det har ju varit anteckningar för personligt bruk, det är ju jättesvårt för mig att svara på huruvida de legat till grund för åtgärder.

Hur viktiga var då sådana personliga minnesanteckningar som förs när man är i tjänst, ville Liberalen Nina Nyström veta. Var innehållet av intresse för en bredare krets?

 –Det har ju varit anteckningar för personligt bruk, det är ju jättesvårt för mig att svara på huruvida de legat till grund för åtgärder, uppgav Elisabeth Backteman.

Hur följdes då de många GSS-mötena upp, utan formella protokoll? Hur fördes gruppens slutsatser vidare till statsråden?

Konstitutionsutskottets ordförande Karin Enström under torsdagens utfrågningar. Foto: Paul Wennerholm/TT

En skur av frågor kring detta kom från bland andra KU:s ordförande Karin Enström (M), liksom Linda Modig (C) och Mikael Strandman (SD).

Mot slutet av utfrågningen berättade dock Elisabeth Backteman att hon för att minnas vad man enats om vid GSS-mötena inför allmänna beredningsmöten använt sig av sina minnesanteckningar.

Hon försvarade rådande ordning med hänvisning till att GSS-sammanträdena varit protokolllösa sedan 2008, då GSS infördes av statsminister Fredrik Reinfeldt.  

Allt som förts vidare av diskussionerna vid sådana mötena till andra berörda i regeringskansliet har skett via muntliga föredragningar.

Linda Modig (C) påpekade vikten av att regeringskansliet dokumenterar sitt agerande under kriser, efter lärdomarna som drogs efter Tsunamikatastrofen 2004.

 – Ska jag tolka det som så att du anser att det som nu skett skett på ett betryggande sätt? frågade hon.

–Ja, svarade Elisabeth Backteman och påpekade flera gånger under utfrågningen att GSS inte är ett berednings- och beslutsorgan.

Hon upprepade också att Coronakommissionen exempelvis fått del av lägesbilder men ville inte i detalj svara på hur de tillkom. Men enligt uppgift till Dagens Medicin sätts de samman av Krishanteringskansliets omvärldsbevakare.

Någon diskussion om att använda sig av protokoll så att Coronakommissionen skulle kunna granska hanteringen, har inte förts under henne tid som ordförande. Inte heller hade statsrådet Mikael Dambergbegärt detta, enligt Elisabeth Backteman.

Enligt Mats Melin och Joakim Sonnegård, från Coronakommissionen, var det flera höga regeringstjänstemän som tycktes ha pratat ihop sig inför utfrågningarna i kommissionen våren 2021.  

De uppges ha lämnats näst intill identiska svar i utfrågningarna, något som Eliabeth Backteman, en av dessa tillfrågades om av en KU-ledamot. 

Hon berättade då att hon bett Krishanteringskansliet, som då fanns i inrikesdepartementet, att svara skriftligt på frågorna, som i förväg skickats ut av kommissionen. Svaren använde hon sig sedan i stor utsträckning av när hon utfrågades av Coronakommissionen.

Den närmaste tiden väntar fler utfrågningar om regeringens och regeringskansliets hantering av pandemidokumenten.

Den 7 april får KU möjlighet att ställa frågor till socialministerns statssekreterare Maja Fjaestad och statsministerns statssekreterare Emma Lennartsson.

Läs också: Coronakommissionen nekas ta del av underlag