Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Landstingspolitiker hotas - SKL går till motvärn

Publicerad: 30 juni 2017, 06:00

Foto: Thinkstock

Många landstingspolitiker upplever hot och trakasserier, visar en SKL-undersökning. Förbundet satsar därför hårt på förebyggande arbete.


Ämnen i artikeln:

Landstinget Västernorrland

Den ökande hotbilden mot landstingspolitiker gör att SKL arbetar med ett nätverk för att förebygga hoten och minska otryggheten. En enkät, nyligen genomförd av Landstinget Västernorrland, visar att 19 av 74 politiker känner sig otrygga eller osäkra för hot, våld eller trakasserier.

– Hotbilden ökar över tiden, säger Anna Lindström, processledare för ett nätverk på SKL för att öka det systematiska arbetet för förebygga hat och hot mot förtroendevalda.

Mellan 2012 och 2014 ökade andelen politiker som upplevt hat eller hot från 2 till 3 av 10, enligt Brottsförebyggande Rådet, Brå. Nya siffror är under bearbetning.

– Över tid ökar hotbilden mot landstingspolitiker vilket framför allt är problematiskt då de förtroendevalda inte har tillgång till samma rättsskydd som anställda och tjänstemän. Det är en fråga där vi vill se en lagändring, säger hon.

Efter en överenskommelse med regeringen i fjol valde SKL att åta sig rollen som koordinator för trygghetsarbete i kommuner och landsting, med finansiering via statsmedel. Ihop med fyra landsting och regioner som valt att delta leder Anna Lindström arbetet med att förebygga hot.

– Vi arbetar med fyra regioner och landsting, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Uppsala, samt med åtta kommuner, säger hon.

Det hotförebyggande arbetet sker genom systematiska insatser utifrån identifierade behov, exempelvis utifrån individuella hotbilder, samt genom medvetandegörande hos berörda individer och organisationer och i form av diskussioner om problem på sociala medier.

– Ofta är hotet kopplat till missnöjda medborgare. I fallet med landsting handlar det ofta om neddragna vårdresurser eller nedläggningar av exempelvis kliniker eller vårdcentraler, säger hon.

Hoten mot landstingspolitiker framförs på samma sätt som andra hot: personligen, via mejl och telefon, samt via sociala medier. De varierar från hotfullt tilltal till trakasserier och allvarliga brottsliga handlingar.

– Det finns en risk att hoten kommer att öka under den kommande valrörelsen. SKL anser det viktigt med trygga politiker som kan fatta demokratiskt grundade beslut.

Det nuvarande arbetet löper året ut.

– I slutändan handlar det om ett demokratiproblem, att gränsen förskjuts och att hoten och hatet ökar. Därför är det förebyggande arbetet viktigt. Det sker också en värdeförskjutning, generellt och bland politikerna, som allt oftare går ut på att ”lite måste vi tåla”. Att den gränsen förskjuts är ett demokratiproblem säger hon.

MARTIN WALLSTRÖM

Ämnen i artikeln:

Landstinget Västernorrland

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev