Lena Hallengren i KU: Aldrig dragit på pandemibeslut

Lena Hallengren är en av flera ministrar som frågas ut i KU:s granskning av regeringens hantering av coronapandemin och socialministern svarade på frågor i ett tiotal ärenden. Hon försvarade regeringens agerande, nästan utan undantag.

Regeringen har inte dragit benen efter sig, enligt henne, eller dragit ut i onödan med beslut. Lena Hallengren hävdade att det inte gick att förutse att det snabbt skulle bli brist på skyddsutrustning för vårdpersonal i regionerna när pandemin eskalerade i mars förra året.

–Ingen gjorde bedömningen att det skulle gå på 2 till 3 veckor, sade Lena Hallengren om att de begränsade lager av personlig skyddsutrustning som fanns i regionerna snabbt försvann från hyllorna.

Tuve Skånberg (KD) och Ida Drougge (M) frågade båda om regeringen vidtog skarpare åtgärder för att bromsa smittan när bristen på skyddsmateriel blev uppenbar.

– Vi gjorde allt vi kunde få tag i skyddsutrustning och pressa ner smittan, svarade Hallengren och sade att det inte handlade om att göra mer eller mindre av det ena eller det andra.

Under februari var frågan att bygga upp lager av skyddsutrustning inte aktuell. Då var ännu pandemins kommande utbredning och eskalering okänd och inte möjlig att förutse, hävdade hon. 

Hon underströk att regeringen den 28 februari gick med i den EU-gemensamma upphandlingen av skyddsmateriel. Och den 16 mars, efter en hemställan från stora regioner några dagar tidigare, gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att nationellt samordna inköp av skyddsmateriel.

Den breda testningen för covid-19 kom inte i gång förrän under sommaren förra året, något som både förvånade och bekymrade regeringen. Sveriges kommuner och regioner, SKR, har talat om det fanns tvekan i regionerna, bland annat på grund av frågor om kostnader.

– Jag köper inte bilden av att det fattades pengar, sade Lena Hallengren och framhöll att regeringen redan den 2 april gav besked om 1 miljard till testning. Möjligen kunde den överenskommelse som regeringen träffade med SKR ha gjorts klar tidigare och eventuella oklarheter retts ut.

Frågor ställdes om vad regeringens och myndigheternas strategi för testning egentligen var. Lena Hallengren motsatte sig uppfattningar om att begränsad testning i början var ett tecken på att målet var att nå flockimmunitet.

– Det fanns ingen idé om att ha många smittade bara de inte blev så sjuka. Det har inte varit en del av den svenska strategin. Hade det varit så hade vi kunnat låta bli många av de åtgärder vi har infört, sade Lena Hallengren. 

KU:s granskning av regeringens och statsrådens agerande under pandemin inleddes före påsk med en slags förövning. För att få underlag inför ministerutfrågningarna var det då ett antal generaldirektörer som har och har haft centrala roller under pandemin som fick frågor

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson vände sig då mot uppfattningen att strategin hade förändrats under pandemins gång.

– Det är samma strategi som gällt hela tiden: Pressa ned smittspridningen i samhället så att sjukvården klarar sig och särskilt skydda de grupper som riskerar att råka illa ut, sade Johan Carlson.

Han tillade att det däremot fanns de som trodde att man kunde få bort smittan helt genom att stänga ned samhället. Men det trodde inte hans myndighet och det har visat sig vara rätt, hävdade han.

Dan Eliasson, nu generaldirektör i regeringskansliet och tidigare chef för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), sade att han hade velat se tidigare åtgärder mot smittan. MSB tryckte på flera gånger för fler och snabbare åtgärder, enligt honom.

– Det fanns en mängd situationer där jag gärna sett mer och snabbare åtgärder. Men det ligger i en samhällsskyddande myndighets natur att hellre vara Krösa-Maja och ropa tyfus än att vara Bagdad-Bob och inte erkänna stridsvagnarna som rullar in. Sen kan vi inte tro att vi får allt vi vill ha, sade Dan Eliasson.