Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Massuppsägningar i Finland stoppades i sista sekunden

Publicerad: 23 november 2007, 12:26

Rejäla lönepåslag under en fyraårsperiod. Det är det bud som fått slut på konflikten på den finländska arbetsmarknaden. Därmed är hotet om massuppsägningar inom vården över.


Bakgrunden till konflikten inom den finländska sjukvården är ett stort missnöje med sjuksköterskornas löner. Enligt fackförbundet Tehy tjänar en sjuksköterska i Finland 4 500 kronor mindre än en sjuksköterska i Sverige. Grundlönen för en sjuksköterska i Finland är 1 744 euro, motsvarande drygt 16 000 svenska kronor.

Tehy har i förhandlingarna ställt krav på löneökningar på 24 procent fram till år 2010.
Inför riksdagsvalet i våras lovade det borgerliga samlingspartiet kraftiga lönehöjningar för lågavlönade kvinnogrupper. Partiet lyfte till exempel i sitt valmanifest fram den fiktiva ”Sara sjuksköterska” som en person vars lön inte motsvarar hennes utbildning och ansvar.

Efter valet har det inte varit lika lätt för sjuksköterskorna att få gehör för sina löneanspråk. I september sade Tehy nej till arbetsgivarens bud på 12,7 procent under en period på två och ett halvt år. I stället lade förbundet fram sitt krav på 24 procent.

Den 15 oktober varslade sedan Tehy om massuppsägningar av nära 13 000 medlemmar. Stridsåtgärden fick riksdagen att snabbutreda en ny patientsäkerhetslag som skulle ta udden av uppsägningarna. Lagen, som röstades igenom den 16 november, ger arbetsgivare rätt att tvångsinkalla vårdpersonal som sagt upp sig – om det kan påvisas fara för patientens liv.

Medlarbudet accepterades

Den nya lagen resulterade också i motåtgärder från fackförbundet Tehy, som i förra veckan varslade om uppsägningar av ytterligare 3 600 sjuksköterskor.

Enligt tidningen Hufvudstadsbladet har vårdfackets ordförande Jaana Laitinen-Pesola anklagats för att utnyttja medlemskåren i ett arbetsmarknadspolitiskt maktspel. Fackförbundet fick också kritik för att äventyra patientsäkerheten.

Statsminister Matti Vanhanen (c) har å sin sida fått kritik för att genom den nya lagen gå in som tredje part i en arbetsmarknadskonflikt. Under en riksdags­debatt sade han att statens skyldighet att skydda sina medborgare väger tyngre än medborgarnas strejkrätt. Han har också sagt att lagen behövs för att rädda människoliv.

Trots det låsta läget i förhandlingarna lyckades en förlikningsnämnd på söndagskvällen, den 18 november, ta fram ett medlarbud som båda parter accepterade på måndagen. Avtalet är fyraårigt och innehåller rejäla löneökningar. Enligt fackförbundets Tehys beräkningar innebär avtalet lönelyft på 22–28 procent under den fyraåriga avtalsperioden. Redan under första året kommer höjningar på sammanlagt 10 procent att delas ut till medlemmarna. På december­lönen i år kommer också en extra ”julpeng” på 2 500 kronor.

Kan innebära skattehöjningar

Det kommunala arbetsgivarverket gör dock en annan tolkning av avtalet. Arbetsgivarverket bedömer att löneökningen blir på mellan 16 och 18 procent.

Enligt nyhetsbyrån TT tror Markku Jalonen, direktör vid kommunala arbetsgivarverket, att uppgörelsen kommer att tvinga var fjärde kommun att höja skatten. Ändå är arbetsgivarsidan lättad över att de båda parterna lyckades komma överens.

– Vi får fyra år av arbetsfred, visserligen för ett ganska hårt pris, säger Markku Jalonen till tidningen Hufvudstadsbladet.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News