Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Miljarder att tjäna på förebyggande hälsoarbete

Publicerad: 20 juli 2016, 09:25

Daniel Brämhagen, uppdragsledare på EY.

Foto: EY

Sverige skulle kunna spara 2,8 miljarder kronor på tre år om man investerade mer i förebyggande hälsoinsatser, enligt en rapport från konsultföretaget EY.


Hälsobeteende påverkar hälsoutfallet starkt, men tilldelas en liten del av de offentliga resurserna. Det är slutsatsen i en rapport från EY, som med hälsobeteende menar livsstilsfaktorer som rökning, motion och fetma, och med hälsoutfall syftar på livslängd och livskvalitet.

Konsultföretaget har undersökt hur fysisk miljö, klinisk vård, socioekonomi och hälsobeteende påverkar hälsoutfallet, med hjälp av data från rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2014, som ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Resultatet visar att socioekonomi och hälsobeteende är de viktigaste faktorerna. Hälsobeteendet och hälsoutfallet korrelerar enligt analysen till 32 procent – men bara en procent av de offentliga utgifterna läggs på denna post. Betydligt mer pengar läggs på dem som redan har blivit sjuka.

En förklaring är att investeringar i hälsobeteende främst sker på kommunnivå – medan möjliga besparingar görs på landstings- och statlig nivå, genom minskade sjukdomstal och därmed minskade kostnader för vård och sjukersättning.

– De som behöver göra insatser är inte de som sparar in resurser på effekterna. Det är i förskolor och skolor man sätter beteenden, men det är landstingen som sparar, säger Daniel Brämhagen, uppdragsledare på EY.

Ett annat problem är att det saknas strukturer för att beräkna effekter av folkhälsosatsningar på lång sikt.

– Om du tänker på infrastruktur för vägar och broar så finns det ett ramverk för hur man räknar hem det, och det går att göra investeringar på lång sikt. Det ramverket finns inte på hälsoområdet. Vi skulle behöva en ram som säger att om vi investerar så här mycket i förändrade beteenden så kan vi räkna hem det här borta. Det behöver göras på nationell nivå.

Vad ska politikerna göra med denna insikt i åtanke?

– Det har jag inget svar på, det är den vägen som behöver hittas. Men någon form av central styrning behövs.

Särskilt i kommuner med dåligt hälsobeteende skulle stora besparingar kunna göras, enligt EY. I Haparanda, där var femte invånare lider av fetma, 16 procent röker och lika många har en stillasittande fritid, beräknas över 12 miljoner kronor årligen kunna sparas till följd av färre fall av hjärtinfarkt, stroke och lungcancer.

ISABELLE BECKMAN

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev