Ministern toppar listan trots kritik

För andra året i rad tronar sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) högst upp på Dagens Medicins maktlista. Men vissa av de makthavare som deltagit i bakgrundssamtal inför listan ifrågasätter hans inflytande.

Kritikerna tycker att det händer för lite. En del tror inte att han är en tillräckligt stark minister för att få gehör från resten av regeringen och få de pengar han vill ha för sjukvårdsreformer. Men Gabriel Wikström avfärdar denna kritik när Dagens Medicin möter honom på socialdepartementet.

– Det är inte sant. Vi kan peka på att vi har satt av stora resurstillskott till hälso- och sjukvården.

Så du får alla pengar du vill från finansminister Magdalena Andersson?

– Man kan alltid vilja ha mer. Men jag tror att jämfört med en del andra politikområden så har vi en bra resurstilldelning till hälso- och sjukvården och vi kan satsa både generellt och kring ett antal specifika områden.

Till de skeptiker som efterlyser fler skarpa lagförslag har han ett tydligt svar.

– Det vi försöker att göra nu är att gå på de strukturer som finns inom hälso- och sjukvården.

Han pekar ut kompetensförsörjningen som ett område där strukturförändringar är det som behövs.

– Man kan lämna hur många propositioner som helst i riksdagen. Det skulle ändå inte lösa kompetensförsörjningen. Det kan vi bara göra i samverkan med de olika aktörerna och genom att vi får ett bättre arbete kring kompetensförsörjningsfrågorna ute i landstingen.

I intervjun i samband med förra årets maktlista flaggade Gabriel Wikström för en statlig styrning av ST-block för att råda bot på bristen på läkare inom vissa specialiteter.

– Jag tycker inte att man ska stänga dörren för den frågan än. Men vi har försökt att under året närma oss den från ett lite annat håll och det är att titta på och se över var de exakta problemen finns, säger han ett år senare.

På sjukvårdsministerns bord ligger just nu två tunga utredningar. Den ena är Göran Stiernstedts utredning ”Effektiv vård”. En utredning som Gabriel Wikström hyllar samtidigt som han tvekar inför flera av de skarpa förslagen. Till exempel förslaget att dela primärvården i två delar där den ena delen enbart ska fokusera på de mest sjuka äldre.

– Där har vi inte bestämt oss än. Däremot så tror jag att nu handlar det om att se på vilka sätt man kan bygga ut primärvården och delvis flytta resurser från de stora sjukhusen till primärvården. Prio kommer nog inte i första hand att vara att dela upp primärvården, även om jag inte på något sätt avfärdar den tanken.

Inte heller Göran Stiernstedts förslag om remisstvång till akuten är någonting Gabriel Wikström tror kommer att införas inom en snar framtid.

– Vi får se vad vi kommer att göra. Men jag tror inte att remisstvång kommer att stå högt upp på listan utan här handlar det om att se hur vi kan skapa bättre förutsättningar för att få andra flöden inom hälso- och sjukvården för att se till att människor inte behöver sitta och vänta fem sex timmar på akuten.

Även Måns Roséns utredning om den högspecialiserade vården får tummen upp av Gabriel Wikström. Men något löfte om en utredning av antalet akutsjukhus som Måns Rosén föreslår vill han inte ge.

Har Sverige för många akutsjukhus?

– Ja, det skulle jag säga.

Vilka risker ser du med det?

– Dels att man inte får en tillräckligt bra träning för dem som arbetar på akutsjukhusen, så att vården i slutändan blir sämre än vad den skulle ha varit på enheter där personalen får träna mer på olika typer av ingrepp och behandlingar.

Gabriel Wikström anser att ett för stort antal sjukhus innebär att sjukvårdens resurser används på ett ineffektivt sätt.

– Risken är att hela den omställning vi behöver göra, där vi behöver gå ifrån mycket sjukhustyngd vård till mer utav primärvård och förebyggande arbete, inte kommer till stånd för att man inte lyckas frigöra resurser i tillräckligt stor omfattning. Och för att människor fortsätter att sätta likhetstecken mellan vård och sjukhusbyggnader.

Vad kan du som sjukvårdsminister göra åt att det finns för många akutsjukhus?

– Nyckeln är att börja med den högspecialiserade vården, som vi nu gör därför att det finns en tydlig statlig koppling, och här behövs det mer nationell samordning. När det gäller akutsjukhusen så är ju det i stor utsträckning en fråga för landstingen men också naturligtvis för de sjukvårdsregioner vi har. Vi kommer aldrig att hamna i ett läge där staten ska lägga ner akutsjukhus.

Men han tror att de nya storregionerna kan komma att lägga ner ett antal akutsjukhus när en regionreform är genomförd.

Regionfrågan ligger på ministerkollegan Ardalan Shekarabis bord men Gabriel Wikström återkommer till den flera gånger under intervjun. Nya regioner är enligt honom en nyckelfråga för framtidens svenska sjukvård.

– En storregionalisering kommer inte att lösa några av de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför men den kommer att skapa bättre förutsättningar för att möta de utmaningarna. Genom att skapa större politiska enheter får man större ekonomiska muskler att ta sig an det förändringsarbete man behöver gå in i.

Gabriel Wikström är ingen förespråkare av statlig sjukvård som företrädaren Göran Hägglund. Men han ser ändå en framtid med ett större statligt inflytande över sjukvården när storregionerna finns på plats.

– Det är en väldigt stor skillnad i att försöka inleda samarbete med sex aktörer jämfört med att göra det med 21. Statens ansvar för sjukvården kommer att öka men det handlar inte om ett ändrat huvudmannaskap utan om ett antal utmaningar där vi behöver ta ett gemensamt ansvar mellan den statliga och den regionala nivån.

SAMUEL ÅSGÅRD