Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Minskande underskott för landets universitetssjukhus

Publicerad: 3 mars 2003, 14:21

Universitetssjukhusens underskott minskade med 30 procent i fjol, trots att landstingens förluster gick i rakt motsatt riktning. Att sjukhusen av sina landsting fått i uppdrag att producera mer vård är en viktig förklaring.


Universitetssjukhusens underskott minskade till 673 miljoner kronor ifjol, en minskning från 966 miljoner år 2001. Totalt sex av nio sjukhus visade på minskade underskott. Universitetssjukhusen i Malmö och Lund och Akademiska sjukhuset i Uppsala stod för stora förbättringar.  Gemensamt för de tre är att de visade på stora ökningar av omsättningen, det vill säga att de har producerat mer vård till bättre priser. Fortsatta problem med stigande kostnader för personal och läkemedel medför ändå att det är svårt för sjukhusen att få balans i ekonomin.  Sjukhusen i Malmö och Lund är dock undantag. De har båda lyckats vända stora underskott till överskott.  - Det är effekten av en ökad produktion, rättvisare priser och en bättre kostnadskontroll än tidigare år, säger Jan Eric Andersson, ställföreträdande sjukhuschef på Universitetssjukhuset Mas i Malmö.  Karolinska klarade sig bättre  Trots att kostnaderna för Mas ökat med drygt 9 procent, har sjukhuset lyckats vända utvecklingen. Det beror på att den produktion som landstinget och andra vårdköpare betalade för ökade med hela 15 procent - utan att kostnadsökningen var lika stor. Universitetssjukhuset i Lund har samma utvecklingsmönster, intäkterna ökade mer än kostnaderna.  Samtidigt ökade Region Skånes förlust till 1,7 miljarder kronor år 2002 från en förlust på 1 miljard året före.  Region Skåne valde att lägga en större del av underskottet i sina verksamheter centralt. Universitetssjukhuset i Lund har exempelvis fått ett regionbidrag på 164 miljoner kronor, som bidrar till att sjukhuset kan visa vinst. Motsvarande bidrag till Mas var 35 miljoner kronor.  Huddinge universitetssjukhus var det enda sjukhuset som gick med plus 2001. Den goda trenden, för det enda sjukhuset som drivs i bolagsform, har dock inte hållit i sig. Det är framför allt kostnader för personal som dragit iväg. Stockholms andra universitetssjukhus, Karolinska, har klarat sig bättre.  - Karolinska har en fördel av att volymerna ökar. Det är bra marginalförtjänst på de extra volymer man kan få in. Samtidigt som Karolinska ökade sina beställningar så har Huddinge minskat sina. Det måste nu till sparbeting på Huddinge, säger Göran Stiernstedt, biträdande landstingsdirektör vid Stockholms läns landsting och ordförande i styrelsen för Huddinge universitetssjukhus.  Han är inte främmande för ökad samverkan mellan Huddinge och Karolinska inom exempelvis jourverksamheten.  Störst underskott för Sahlgrenska  Det största underskottet visar Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, som gjorde ett underskott på 322 miljoner kronor i fjol. Sahlgrenska har haft problem i flera år. Men för 2003 ser det ljusare ut. Kostnadsökningstakten har minskat till drygt 6 procent från närmare 9 procent det senaste året.  - Sahlgrenska har tagit till sig det här bra. De besparingsåtgärder man vidtagit börjar få effekt och det kommer att fortsätta i år, säger Mats Friberg, som är ekonomidirektör i Västra Götalandsregionen.  Ett annat sjukhus som tidigare gått med stora underskott är Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det har gått med underskott i åtta år, men 2002 hoppas man att det skedde ett trendbrott, då underskottet nära nog halverades. Inom fyra år ska sjukhusets ekonomi vara i balans.

Fredrik Larsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev