Planen som ska rädda Västernorrland

Turerna kring sjukvården i Västernorrland har varit många och känsloladdade. I oktober beslutades att BB i Sollefteå ska läggas ned, den akuta ortopedin på samma sjukhus flyttas till Örnsköldsvik, rehabmedicin i Härnösand har lagts ned, och läkare har slutat på grund av förändringar.

Landstinget i Västernorrland befinner sig i en svår ekonomisk situation. Och trots en skattehöjning blir den allt sämre, skriver Nina Fållbäck Svensson, förvaltningschef för specialistvården, i en ny besparingsplan. Specialistvården beräknas gå back 87 miljoner kronor i år, trots ett tillskott på 348 miljoner. En stor del av det är skenande kostnader för stafettpersonal.

Åtgärdsplanen summerar besparingar på 129 miljoner kronor. Då saknas drygt 30 miljoner kronor till målet på 160 sparade miljoner.

En av de tyngsta punkterna handlar om att den akuta kirurgin kan koncentreras till Sundsvall, vilket skulle spara 36,6 miljoner kronor per år. Trots det kommer det att finnas ett akut mottagande i Sollefteå och Örnsköldsvik som bör ”pröva möjligheterna att skapa effektiva högproducerande elektiva verksamheter, utifrån lokala förutsättningar”.

I nästa vecka ska politikerna i Hälso- och sjukvårdsnämnden besluta om att generellt anta åtgärsplanen eller inte. Politikerna ska också besluta om detaljerna i två punkter i planen:

￭ Förändringar i medicin/geriatrik, neurologi, rehabilitering/lungor och infektion/kardiologi: Inom detta block föreslås neddragningar av 29 vårdplatser och att smärtverksamheten i Sollefteå ersätts av en koordinatorfunktion inom så kallad MMR1-verksamhet (multimodal, teambaserad, rehabilitering). Besparing 41,5 miljoner kronor där tidigare beslut om medicinskt rehab ingår med 10 miljoner.
￭ Länsverksamhet kardiologi: EKG-tolkning koncentreras till Sundsvall. Effektivisering av patientflöden. Förändringar inom pacemakerverksamhet, koncentration av specialistmottagningar. Reducering av 2–3 vårdplatser i Örnsköldsvik och Sollefteå. Besparing 4 miljoner kronor.

Kardiologin är ett kapitel för sig. Det finns åsiktsskillnader i hur man ska tolka Socialstyrelsens rekommendationer för användning av PCI kontra trombolys i ST-höjningsinfarkt, beroende på hur lång tid det tar innan behandlingen kan sättas in. Och i Västernorrlands del är det avgörande för om patienter ska skickas till Umeå eller Sundsvall.

Förutom att ta ställning till detaljerna i de två punkterna ovan, ska politikerna också besluta om att anta planen i sin helhet. Och det gillas inte av alla.

– Om vi antar planen betyder det att vi säger att det är lämpligt att göra förändringar utan att ha sett bakomliggande material till ett antal punkter, säger landstingspolitikern Gunnar Fors (V), till Dagens Medicin.

Han menar också att förslagen inte utgår från folks faktiska behov i till exempel Ådalen eller Örnsköldsvik.

Politiskt sett är det oklart vad som händer med planen i Hälso- och sjukvårdsnämnden nästa vecka. Känslorna i Sollefteå har svallat efter åtgärderna vid det sjukhuset. Om en socialdemokrat, som exempelvis kommer från Sollefteå, skulle gå emot sitt parti och ställa sig med Alliansen och Vänsterpartiet som antas rösta emot planen i sin nuvarande form, kan Sverigedemokraterna få en avgörande roll.

Övriga punkter i sparplanen:

￭ Länsverksamhet specialistpsykiatri (cirka 15 Mkr).  
￭ Länsverksamhet kirurgi (cirka 36 Mkr).  
￭ Länsverksamhet operation (cirka 5,7 Mkr). Konsekvens av andra förslag och beslut.  
￭ Länsverksamhet kvinnosjukvård (Besparing på cirka 15 Mkr). Beslut är fattat.
￭ Länsverksamhet ortopedi (10 Mkr). Beslut är fattat.
￭ Länsverksamhet röntgen och klinisk fysiologi (6,5 Mkr) Konsekvens av andra förslag och beslut.  
￭ Länsverksamhet hörselvård (1,8 Mkr)  
￭ Länsverksamhet ögonsjukvård (0,7 Mkr)  
￭ Länsverksamhet akutsjukvård (Kostnaderna för utökad kapacitet på akutmottagningen vid sjukhuset i Sollefteå, som kan kopplas till föreslagna förändringar inom arbetsplanen, beräknas uppgå till 6 Mkr)  
￭ Länsverksamhet ambulanssjukvård (en resursförstärkning om 6 Mkr)  
￭ Länsverksamhet onkologi, patologi, mammografi (0,7 Mkr)  
￭ Länsverksamhet habilitering (1,9 Mkr)  
￭ Länsverksamhet barn-och ungdomsmedicin (0.9 Mkr)  
￭ Länsverksamhet barn-och ungdomspsykiatri (besparingspotential är oklar)

– Det vi har beskrivit i den här planen upprätthåller kvaliteten, säger Nina Fållbäck Svensson, men tillägger att det också kan bli längre resor för vissa patienter.

– Det är sådant man kanske måste titta på en gång till. Men det följer också utvecklingen och framtida riktlinjer, säger hon.

Det politiskt satta sparkravet är 160 miljoner kronor, alltså 30 mer än vad den här planen sparar. Där ska man vara år 2018.

– Ska vi nå de 30 miljonerna måste vi ta fram ytterligare förslag. Då kommer det att svida lite mera och kanske upplevas som att vi genomför försämringar, säger hon.

Johan Lindgren, ordförande i Sveriges yngre läkarförening, skriver så här i ett mejl till Dagens Medicin:

"För att på lång sikt lösa bemanningen är det väldigt viktigt att behålla de AT-läkare som kommer till länets tre sjukhus. Där ser vi med stor oro på den osäkerhet som råder vilket gör att underläkare söker sig till andra sjukhus för sin AT och ST. Nedläggning av akutverksamheter försvårar möjligheterna att bedriva en god utbildning av både AT och ST och därmed kompetensförsörjning på lång sikt."

Och han fortsätter:

"Vidare ser vi stora problem med arbetsmiljön när man planerar för ytterligare neddragningar av vårdplatser i en redan pressad situation.Samtidigt som ekonomin är ansträngd kan vi inte utläsa några egentliga besparingar, vilket oroar än mer. Det enda som är säkert är att vi har en lång väg kvar att gå innan vi når en ekonomi i balans."

JESPER CEDERBERG