torsdag2 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Regeringen vill bötfälla läkemedelsföretag som inte larmar vid medicinbrist

Publicerad: 24 januari 2023, 15:12

Foto: Monica Kleja

Den 1 juli vill regeringen införa sanktionsavgifter på upp till 100 miljoner kronor för läkemedelsföretag som inte larmar om brist på ett läkemedel.

Ämnen i artikeln:

LäkemedelLäkemedelsverketLäkemedelsföretagRegeringenAcko Ankarberg JohanssonToppnyheter

Monica Kleja

monica.kleja@dagensmedicin.se


Att läkemedel snabbt säljer slut, periodvis försvinner och att bristsituationer uppstår, skapar problem för och oro bland patienter, anhöriga och förskrivande läkare, konstaterade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) när hon på en presskonferens på tisdagen presenterade en ny proposition som ska förebygga och säkra svensk tillgång på läkemedel och sjukvårdsprodukter framöver.

Hon påpekade också bland annat att medicinska komplikationer uppstår på grund av att ett läkemedel inte går att få tag på, som att epilepsipatienter riskerar få fler och kraftigare anfall om inte adekvat läkemedel och dos kan ges. 2022 var det sämsta året hittills sedan 2019. Enligt Läkemedelsverkets årssammanställning restnoterades över 1 600 olika läkemedel.

Men redan under pandemin rådde det brist på läkemedel, som narkosmedel. För att komma till rätta med liknande brister tillsatte den S-ledda regeringen en utredning, som fick namnet En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården, som utredaren Åsa Kullgren presenterade i mars 2021.

Nu går den M-ledda regeringen vidare och föreslår en räcka förslag, som man vill får grönt ljus för i riksdagen ska börja gälla den 1 juli.

Som Sveriges Radios Ekoredaktion var först med att berätta kan läkemedelsbolag som inte i god tid informerar Läkemedelsverket om en rest- eller bristsituation därefter riskera att få betala sanktionsavgifter på mellan 25 000 kronor och 100 miljoner kronor, på anmodan av Läkemedelsverket.

Enligt myndigheten lever företag ofta inte upp till informationskraven. Men varför?

 Acko Ankarberg Johansson (KD):

– Det är en komplex bild som är skälet till att någonting händer här, men vi har en regel om att bolagen ska informera två månader i förväg och det är för att förskrivaren ska kunna göra de åtgärder som är nödvändiga för sin patient. Och om inte detta följs blir det stora problem både för förskrivaren och patienten och därför så vill vi skärpa informationsregeln och införa sanktionsavgifter. 

Läkemedelsverket får agera och besluta om nivån på avgifterna utifrån vad som är proportionerligt, som en reaktion på händelsen, säger hon.

– Men jag tror att det är nödvändigt att vi skärper både den delen och uppdrag som vi ger till myndigheter, kommuner och regioner, för det är en kedja av händelser som gör att man inte får det läkemedel som man behöver. Så nu skärper vi kraven.

Regeringen vill också skriva in i hälso- och sjukvårdslagen att vårdgivare, förutom att tillhandahålla god vård, också ska lagra de läkemedel och sjukvårdsprodukter som krävs för att uppnå god vård. Exakt vad det i praktiken kommer att innebära för regioner och kommuner i krav på lagerhållning kommer regeringen att återkomma till, uppger Acko Ankarberg Johansson.

Öppenvårdsapotek föreslås också få krav på viss lagerhållning, och vikten av att ha lager av läkemedel och sjukvårdsprodukter i regioner och kommuner betonas i propositionen. Det görs också förtydliganden om när jodtabletter kan delas ut till den breda allmänheten. 

Apoteken produktion och laboratorier AB, APL, som i dag har som främsta uppgift att tillverka och tillhandahålla extemporeläkemedel och lagerberedningar, det vill säga individuellt anpassade läkemedel eller läkemedel i små serier, får också ett uppdrag att säkerställa tillverkning av läkemedel vid fredstida kriser och höjd beredskap.

Läs också: Klurigt att lösa antibiotikabristen för apoteken 

Vid sidan av detta ska Socialstyrelsen och Läkemedelsverket i vår redovisa en rad beredskapsuppdrag. Bland annat ska Socialstyrelsen i februari lägga fram förslag om hur ett samlat statligt ansvar för försörjningsberedskapen när det gäller läkemedel, medicintekniska produkter, ska se ut. Och Läkemedelsverket ska redovisa en kartläggning av Sveriges läkemedelsproduktion. 

Bristen på flera hormonläkemedel i Sverige i höstas och i vinter har också fått många kvinnor att skriva brev till Socialdepartementet.

Svårigheterna att leverera har, enligt Acko Ankarberg Johansson, många olika orsaker. 

Bland annat uppger hon att det handlar om globala och komplexa värdekedjor, som fragmenterad tillverkning som kan vara förlagd i olika delar av världen, samt om effektiviseringsträvanden – typ just-in-time-leveranser.

Det finns också diskussioner kring att bolag som tillverkar generika, kopior av kända läkemedel,  har en tuff situation och minskad lönsamhet, som uppges kunna vara kopplad till dagens system med takpriser. 

–Men det berör vi inte alls i den här propositionen, säger Acko Ankarberg Johansson.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev