Riksrevisionen: Dubbla signaler från regeringen

Läkemedelsföretagen står för en stor del av kunskapen om läkemedel. Kanske en för stor del. Det är problematiskt, eftersom företagen inte bara ser till folkhälsan utan även sina egna vinstintressen, menar Riksrevisionen i en ny granskning.

Staten borde kompensera mer för den här obalansen och ta ett större ansvar för kunskapen om hur läkemedel tas fram och vilken information om dem som kommuniceras till omvärlden, skriver myndigheten.

Det kan till exempel handla om Läkemedelsverket, som i dag till stor del utgår från rapporter från läkemedelsföretagen. Där finns en risk att företagen framhäver positiva saker, och tonar ned säkerhetsproblem, skriver Riksrevisionen.

Undersökningen visar att Läkemedelsverket inte granskat fullständiga säkerhetsrapporter, och under en period handlades endast delvis biverkningsrapporter från vården och allmänheten. Läkemedelsverket har även haft svårigheter att rekrytera och behålla läkare som kliniska utredare.

Även Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, tenderar att till stor del förlita sig på publicerad information från läkemedelstillverkarna. Riksrevisionen anser att myndigheterna oftare behöver begära opublicerade studier, för att inte få en skönmålad bild.

Riksrevisor Margareta Åberg har tillsammans med två kollegor även skrivit en debattartikel i torsdagens Svenska Dagbladet. Där beskrivs en ”svängdörrsproblematik”, med personliga kopplingar mellan industrin och Läkemedelsverket. Flera anställda på Läkemedelsverket har eller har haft kopplingar till läkemedelsföretag. Det ställer extra stora krav på myndigheten.

Revisorerna kritiserar också regeringen som gett Läkemedelsverket en ny roll som äventyrar integriteten. Läkemedelsverket ska numer inte bara utöva tillsyn över branschen, utan även främja utveckling av nya läkemedel vilket innebär ett främjande av företagen. Där finns en intressekonflikt och det ger dubbla signaler, menar Riksrevisionen.

JESPER CEDERBERG