SBU slåss för att inte sopas bort

Sedan Stefan Carlsson förra året presenterade sin utredning om nya myndigheter för vård och omsorg har regeringen arbetat med en omfattande omgörning. Hittills har regeringen beslutat om en ny tillsynsmyndighet, en ny infrastrukturmyndighet och en ny folkhälso­myndighet. När en kunskapsmyndighet nu ska skapas handlar det om att lägga pussel med de myndigheter som finns. Den som ska lägga det pusslet är Göran Ekström, före detta generaldirektör på Arbetsgivarverket. I september presenterar han regeringens förslag.
– Just nu arbetar vi med att bygga upp kunskap om vad alla gör. Vi pratar med alla myndighetschefer och lyssnar på deras synpunkter. Vi träffar även kommittéordföranden för de nya myndigheter som ska bildas, säger Göran Ekström, som inte vill berätta vilka alternativen är.

Men enligt källor som är insatta i arbetet finns det två huvudalternativ. Det första är att Socialstyrelsen får finnas kvar och att Statens ­beredning för medicinsk utvärdering, SBU, blir en del av Socialstyrelsen. Eventuellt slukar Socialstyrelsen också hela eller delar av Tandvårds- och läkemedelsförmåns­verket, TLV.

Det andra alternativet är att en ny kunskapsmyndighet bildas. En myndighet som består av större delen av Socialstyrelsen, hela SBU, hela TLV, delar av Läkemedelsverket och kanske även Statens medicinsk-etiska råd, Smer.

Båda alternativen innebär att SBU försvinner som myndighet. Men SBU ger sig inte utan strid. Myndighetens direktör Måns Rosén vill skilja på kunskap och beslut. Han tror att trovärdigheten för kunskapsunderlagen undergrävs om de ska tas fram av samma myndighet som sedan utformar riktlinjer och föreskrifter.
– Det finns många som ifråga­sätter beslut och föreskrifter. Men det är inte så många som ifråga­sätter kunskap baserad på evidens, säger Måns Rosén.

Han vill se små smala myndig­heter i stället för stora kolosser.
– Stora myndigheter med många uppdrag är inte lika effektiva som mindre myndigheter, säger Måns Rosén.

Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm köper inte detta ­resonemang.
– Det är lättare för hälso- och sjukvården att förhålla sig till få myndigheter som inte är så specialiserade. Med många myndigheter som är väldigt specialiserade blir det många parallella instruktioner från olika myndigheter, säger Lars-Erik Holm.
Han ser inte heller några problem med att samma myndighet tar fram både kunskapsunderlag och rikt­linjer.
– I dag är Socialstyrelsen en myndighet som arbetar med både beslut och kunskapsunderlag. Det har fungerat bra under många år. Arbetet med nationella riktlinjer är en framgångshistoria. Det är naturligt att den som tar fram kunskaps­underlaget också är den som tar fram riktlinjer och följer upp att riktlinjerna följs, säger Lars-Erik Holm.

En annan fråga som vållar debatt är var Smer ska höra hemma. Regeringen överväger att göra det medicinsk-etiska rådet till en del av den nya kunskapsmyndigheten. Men detta får de politiskt valda ledamöterna i rådet och dess ordförande att slå bakut. Smer vill fortsätta att vara en fristående kommitté kopplad till socialdepartementet.
– Det blir komplikationer om vi blir en del av en statlig myndighet där en generaldirektör ska besluta över politiker som har utsetts av riksdagen. I resten av samhälls­apparaten är det politikerna som har den yttersta makten över tjänste­männen, säger Kjell Asplund, ordförande i Smer.

SAMUEL ÅSGÅRD