Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Sjukvårdspartierna avstår från gemensamt alternativ

Publicerad: 18 mars 2002, 14:02

Riksorganisationen för Sveriges sjukvårdspartier kommer inte att ställa upp med ett rikstäckande sjukvårdsparti i höstens riksdagsval. Däremot kommer flera av de regionala sjukvårdspartierna att stötta det nybildade Norrbottenspartiet, vars vice ordförande även leder Norrbottens sjukvårdsparti.


Det var i april förra året som Margaretha Bjälkemo, ordförande för sjukvårdspartiet folkets vilja i Västra Götaland, förklarade att hon ville bilda ett riksparti tillsammans med andra sjukvårdspartier runt landet. Riksorganisationen för Sveriges sjukvårdspartier var redan bildad, menade hon - nu återstod bara att samla krafterna och positionera sig inför riksdagsvalet.  Men när riksorganisationen samlades till stämma i september 2001, visade det sig att de gemensamma krafterna inte räckte till.  - När vi tittade på resultaten från valet 1998, insåg vi att det skulle bli mycket svårt att nå 4-procentsspärren i riket, säger Kenneth Backgård, ordförande för Norrbottens sjukvårdsparti och tillika ordförande i Riksorganisationen för Sveriges sjukvårdspartier.  - Då gjorde vi i Norrbottens sjukvårdsparti bedömningen att det skulle bli lättare för oss att få genomslag för våra frågor inom ramen för Norrbottenspartiet, som satsar på att få 12 procent av rösterna i Norrbottens län och på så sätt ta en plats i riksdagen.  Parti som leds av Lars Törnman  Norrbottenspartiet bildades i oktober förra året och leds av Lars Törnman, kommunalråd i Kiruna och ordförande för Kirunapartiet.  - Riksorganisationen för Sveriges sjukvårdspartier har antagit ett hälso- och sjukvårdspolitiskt handlingsprogram, och de punkter vi kommit överens om där, har jag även lyckats få med i Norrbottenspartiets partiprogram, säger Kenneth Backgård.  Riksorganisationens viktigaste fråga är att så fort som möjligt öka samhällets resurser till sjukvården från dagens 8,5 procent av BNP till 10 procent. Därtill vill man stoppa nedläggningen av små sjukhus, utveckla närsjukvården och överföra universitetssjukhusen till staten.  - Det har skett en enorm centralisering av sjukvårdsresurser i det här landet. Man avlövar de små sjukhusen, börjar med att lägga ned BB och akutkirurgi - och det som så småningom återstår är bara förstärkta vårdcentraler, säger Kenneth Backgård.  Idéerna om varifrån de extra pengarna till sjukvården ska tas varierar lite från parti till parti. Norrbottens sjukvårdsparti talar i första hand om försvaret.  - Vi menar att försvaret i större utsträckning skulle kunna användas till katastrof- och miljöinsatser, liksom sjukvårdande insatser, säger Kenneth Backgård.  Ordförande vill se över biståndet  Margaretha Bjälkemo, sjukvårdspartiet folkets vilja i Västra Götaland, pekar på färre statliga utredningar som ett sätt att spara pengar.  Dessutom menar hon att man bör se över u-landsbiståndet.  - Självfallet ska vi hjälpa u-länderna, men frågan är hur stödet ska organiseras. Det visar sig ju gång på gång att biståndsmedel missbrukas. Genom att följa upp biståndet bättre skulle man kanske kunna hjälpa u-länderna mer effektivt, säger hon.  Såväl Margaretha Bjälkemo som Kenneth Backgård tar dock avstånd från alla former av främlingsfientlighet.  - Vi har ett antal grundläggande krav för att man ska få vara medlem av riksorganisationen för Sveriges sjukvårdspartier. Bland annat ska man respektera demokratiska spelregler - och man får inte ha några inslag av främlingsfientlighet, säger Kenneth Backgård.  - Vi misstänker att det finns de som vill rida på sjukvårdspartiernas framgångsvåg och kanske kalla sig för sjukvårdsparti fast de inte alls delar våra värderingar. Det är naturligtvis ingenting vi stödjer.

Annica Lundbäck

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev