Smer uppmanar till ökat klimatarbete – ”vården har ett ansvar”

Sven-Eric Söder, ordförande för Smer, säger att klimatfrågan har diskuterats inom rådet under en tid. Inte minst utifrån världshälsoorganisationen WHO:s konstaterande att klimatkrisen är det största existensiella hotet mot mänskligheten. Liknande yttranden har kommit från andra bioetiska råd, bland annat i Österrike.

– Vi landade i att det var helt nödvändigt att vi tar oss an den frågan. Man ska ha respekt för att den är komplex och rör alla samhällssektorer, men hälso- och sjukvården har ett ansvar helt klart, säger Sven-Eric Söder i en intervju med Dagens Medicin på plats vid den pågående Almedalsveckan i Visby.

Smer hänvisar bland annat till en studie från 2014, som uppskattade att hälso- och sjukvården i OECD-länderna plus Kina och Indien då stod för 4,4 procent av världens totala utsläpp. Hur den svenska delen av kakan är okänt, vilket utgör ett problem i sig, enligt Smer.

I yttrandet rekommenderas hälso- och sjukvårdens aktörer att intensifiera arbetet med att ställa om till mer klimatsmarta verksamheter och se till att sektorn har tillräcklig beredskap för klimatförändringarnas konsekvenser. Sektorn rekommenderas också att diskutera etiska frågeställningar kopplade till förändringarna.

Det senare är särskilt viktigt om mänskligheten inte lyckas bromsa uppvärmningen, säger Sven-Eric Söder. Nya sjukdomar och klimatflyktingar kan sätta press på hälso- och sjukvårdens prioriteringsplattform.

– Resurserna är ändliga. Man kan tänka sig att om det inte tillförs nya resurser så kommer en del av de uppgifter som hälso- och sjukvården utför i dag inte helt säkert gå att utföra i en sådan krissituation.

Vårdens utsläpp ställer också krav på upphandlingar, där klimatnytta kan behöva vägas mot effektivitet.

– Det kan ju vara så att materiel som är mer problematiska ur ett klimatperspektiv kan vara de bästa ur ett sjukvårdsperspektiv. Den värderingen måste man göra och det görs inte i dag på det sättet.

Kan vården göra den värderingen på annat sätt än att det landar i att det ska vara det bästa för patienten?
– Det är ett dilemma naturligtvis som är svårt att ha ett generellt svar på. Men hälso- och sjukvården ska agera för patientens bästa. Men det blir komplicerat i ett läge där man kan se att det som är bäst för patienten visar sig vara skadligt för klimatet. Och på sikt därmed också för framtida patienter.

Rådet konstaterar bland annat att det saknas en centralt beslutad plan för att minska hälso- och sjukvårdens klimatpåverkan. I stället sköter varje region sitt eget hållbarhetsarbete. Inte heller finns det någon samlad uppföljning för det arbete som pågår. Det måste ändras, anser Sven-Eric Söder.

– Ibland förekommer det i debatten att vi ju ändå är så bra i Sverige, så vad gör det för skillnad om vi arbetar med den här frågan? Men man kan inte se det på det sättet, alla har ett ansvar, säger Sven-Eric Söder.

Yttrandet riktar sig också till regeringen, som rekommenderas att underlätta hälso- och sjukvårdens omställning och arbeta för att sektorn har tillräcklig beredskap för att hantera klimatförändringarnas konsekvenser.

Bland rådets mer konkreta önskemål hör att nästa klimatpolitiska plan identifierar just hälso- och sjukvården som en egen sektor, något som saknas i den senaste från år 2019. På det följer också nationella målsättningar och uppföljningar för hälso- och sjukvården – ”så att man har en plan”, som Sven-Eric Söder uttrycker det.

– Det är en av de absolut viktigaste åtgärderna. För kan man inte mäta så vet man inte vad som sker, säger han.

Läs också: Torka och extremhetta hotar folkhälsan