Tre myndigheter ska utreda beredskapsapotek

De tre myndigheterna är Tandvårds- och läkemedelsfömånsverket, Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten. Syftet med uppdraget är att tillgodose allmänhetens behov av läkemedel under kriser, höjd beredskap eller krig. 

Läs mer: Staten vill ta tillbaka kontrollen över apotekens läkemedelslager 

Bland annat ska myndigheterna utgå från förslag och analyser som redovisas i den så kallade Beredskapsutredningens andra delbetänkande som lämnades våren 2021. 

I det delbetänkandet föreslogs bland annat att det ska inrättas särskilda beredskapsapotek med en lämplig geografisk spridning över hela landet, och ett system för lagerhållning av läkemedel i olika nivåer samt att de ska finnas en viss tillverkningsberedskap för särskilt viktiga produkter. 

I Beredskapsutredningen, som utredningen En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården populärt kallas, föreslår regeringen bland annat att läkemedel ska lagerhållas på en nivå som motsvarar sex månaders normalomsättning, och att Apoteket AB ska driva 600–700 beredskapsapotek, vilket Dagens Medicin rapporterat.

Remissinstanserna riktade kritik mot utredningens förslag – bland annat ansåg Konkurrensverket att kravet på lagerhållning kan skrämma bort parallellimportörer av läkemedel, vilket kan leda till högre priser för konsumenterna. Myndigheten vände sig också mot förslaget om det stora antalet beredskapsapotek. Något som också Apoteket AB var kritisk emot. 

Enligt regeringen ska de tre myndigheterna nu undersöka hur inrättandet av beredskapsapotek kan hanteras med hänsyn till nationella och EU-rättsliga regler. Dessutom ska de bedöma vilka effekter ett system med beredskapsapotek får för konkurrens och tillgänglighet på apoteksmarknaden och vilka kostnaderna blir för berörda aktörer.

Uppdraget ska slutredovisas till socialdepartementet den 31 december 2023.