Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Underskotten växer i flera landsting

Publicerad: 17 oktober 2017, 09:02

Foto: Thinkstock

Kalkylen går inte ihop, och glappet mellan intäkter och utgifter växer nu snabbt i regioner och landsting.


Ämnen i artikeln:

SKR

I fjol gick nästan alla landsting plus och redovisade ett resultat på 3,4 miljarder kronor. Men 2017 blir tuffare.

Regionerna och landstingen väntas redovisa ett sammantaget resultat på 0,8 miljarder kronor, och flera kommer att redovisa underskott. 17 får sämre resultat än i fjol, enligt den senaste Ekonomirapporten från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Den demografiska utvecklingen, med fler yngre och äldre invånare, liksom stora investeringsbehov bidrar till att ekonomin för landsting och regioner kommer att bli allt mer ansträngd. Skatteintäkterna fortsätter förvisso att öka i år, men eftersom nettokostnaderna ökar ännu snabbare försämras resultaten.

Som tumregel för god ekonomisk hushållning ska resultatet motsvara två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Men detta har bara tre landsting klarat av de senaste fem åren.

För att få en ekonomi i balans krävs kraftfullare åtgärder inom sjukvården än dem som landsting och regioner hittills klarat av, konstaterar SKL.

– Än är kniven inte på strupen, men när högkonjunkturen vänder om några år är den där. Då måste landsting och regioner ha fått stopp på kostnadsutvecklingen.

Om inget görs kommer det att finnas ett glapp mellan inkomster och utgifter i sektorn på 20 miljarder kronor, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Landstingen behöver snabbt utveckla nya arbetssätt och ny teknik som kan spara pengar och resurser, menar hon.

– Den landstingsdrivna sjukvården måste införa och använda digital teknik effektivare. Det kan handla om digital anamnesupptagning och digitala vårdbesök som kan frigöra resurser. Vi ser att privata vårdgivare går före när det gäller detta. Landstingen behöver haka på den utvecklingen, säger Annika Wallenskog.

Sammanlagt räknar SKL med kostnadsökningar på 5,2 procent 2018.

Enligt Ekonomirapporten har landstingen investeringsplaner för 160 miljarder kronor under åren fram till 2020. 70 procent handlar om fastighetsinvesteringar och 20 procent om medicinsk teknik.

Fastighetsprojekten rör drygt 950 000 kvadratmeter, främst i nybyggnationer.

SKL ser ett ökat behov av statliga bidrag till sjukvården, men de ska inte vara detaljstyrda.

– Riktade bidrag kan leda fel. Staten har nu aviserat ökade generella statsbidrag på 1,5 miljarder 2019 och 3 miljarder 2020, säger Annika Wallenskog.

MIA WÄRNGÅRD

Ämnen i artikeln:

SKR

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev