Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Vårdvinstdebatt på lös kunskapsgrund

Publicerad: 17 november 2016, 08:15

Forskningen ger inte mycket svar på tiotusenkronorsfrågan vad valfrihet och privatisering betyder för patienter och vårdens kvalitet.


Ämnen i artikeln:

Uppsala universitetVårdpolitikVinster i välfärden

– Vi har kunskap om delområden som tillgänglighet i primärvården, men vet inte mycket om det medicinska utfallet, säger docent Ulrika Winblad, som leder gruppen för hälso- och sjukvårdsforskning vid Uppsala universitet.

Ibland hörs tvärsäkra uttalanden om att privat driven sjukvård är så mycket bättre än landstingens och regionernas. Att patienter är nöjdare med den vård de får hos Doktor Privat än hos Doktor Landsting. Samtidigt menar andra att vårdföretag mest är ute efter att plocka russinen ur kakan och enbart tar sig an patienter med lättare besvär.

– Debatten är så politiserad. Den bygger nog mest på vilken grundinställning man har till privat och offentlig verksamhet, säger Ulrika Winblad, som håller på att bygga upp en forskning om olika sjukvårdssystem.

Politiker och andra aktörer visar ett stort intresse för att diskutera privata verksamheters förutsättningar, som vinster, konkurrens och ersättningssystem. Men intresset är klart mindre för att granska effekter av olika valfrihetsreformer och privatiseringar, anser Ulrika Winblad, och hänvisar till debatten om Ilmar Reepalus vinstutredning.

I betänkandet om vinster i välfärden konstaterar utredarna att det inte finns någon allmänt accepterad definition av kvalitet i sjukvården. Det beror, enligt utredningen, bland annat på att sjukvården innehåller så många olika delar.

Där kommenteras också de studier och granskningar av kvalitet som gjorts under senare år. Genomgående betonas svårigheter att dra säkra slutsatser om ifall resultat beror på valfrihetsreformer och driftprivatisering, eller har annan orsak.

Men vad är då orsaken till att det inte finns mer forskningsresultat?

– Den privata vården och omsorgen var länge marginell, men har ju börjat växa stort. Det är också svårt att få fram information om hur och på vilka grunder medborgare väljer vårdcentral, liksom att få ut uppgifter från privata vårdbolag, säger Ulrika Winblad.

Sverige var också länge inriktat på vårdforskning – inte på ledning, styrning och att jämföra olika sjukvårdssystem. För samhällsvetare har det tagit tid att få upp ögonen för sjukvården som ett viktigt välfärdsområde, förklarar Ulrika Winblad.

Många myndigheter har ändå granskat vad som hände med primärvården i och med att vårdvalet 2010 blev tvingande för landstingen. Rapporter har kommit från bland andra Konkurrensverket, Riksrevisionen, Statskontoret, Socialstyrelsen och Vårdanalys.

– Var och en har haft ett avgränsat uppdrag. Vi får pussla för att få fram en mer heltäckande bild.

Helt klart har det kommit till vårdcentraler och därmed har tillgängligheten förbättrats. Men man vet inte om det är de svårt och kroniskt sjuka som får bättre hjälp, och inte hur samverkan sker i vårdkedjor.

– Men nu har vi fått en unik data­bas som omfattar hela Sverige, och tittar bland annat på fördelnings- och jämlikhetsfrågor, på vilka som väljer och får vård.

Primärvårdens väntetider har minskat, visar samstämmiga rapporter. Men det är svårt att veta om det beror på vårdgarantin eller vårdvalet.

När Vårdföretagarna rankar patienternas nöjdhet kommer många privata vårdcentraler oftast högt.

– En vårdcentrals storlek, öppettiderna och liknande faktorer betyder säkert mer än själva driftsformen, tror Ulrika Winblad, som efterlyser mer avancerad statistisk analys.

Ännu ett faktum som gör det svårt att mäta effekten av reformerna är att beställarna har svårt att definiera kvalitet. De koncentrerar sig på processmått, som att en vårdcentral ska rapportera till diabetesregistret – snarare än på utfallsmått såsom sänkt blodsocker hos patienten.

Ulrika Winblad

■ Är statsvetare och docent i socialmedicinsk forskning.
■ Forskningen är finansierad av bland andra Vetenskaps­rådet, Konkur­rens­verket, SKL, Vårdanalys och Riksbankens jubileumsfond och forskningsrådet Forte.
■ Undervisar på läkar­programmet och masterprogram i folkhälsa.

VIVIANNE SPRENGEL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News