Capio S:t Göran flyttar ”slutenvård” hem till patienterna

Capio har tecknat avtal med företaget Medoma, som inom ramen för ett pilotprojekt ska sköta provtagning, övervakning och besök av läkare, sjuksköterska och fysioterapeut. Men ansvaret för patienterna stannar på medicinkliniken och patienterna rondas på morgonen, på samma sätt som patienter som rent fysiskt finns på sjukhuset, berättar Gunilla Wahlström, verksamhetschef på medicinkliniken.

– Om man jämför det med på en avdelning, där man jobbar i team, så blir vi på sjukhuset som överläkare och Medoma blir underläkare – oavsett vad vi har för titlar. En underläkare stämmer av med en överläkare och överläkaren håller i helheten och styrningen, säger Gunilla Wahlström.

De patienter som väljs ut ska själva vara positiva till att vårdas hemma, men också på andra sätt förstås anses lämpliga.

Vilka sjukdomar patienterna har kan variera väldigt, men Gunilla Wahlström tar patienter med infektioner som kräver intravenös behandling flera gånger om dagen som ett exempel.

Henrik Bjärtun, chefläkare på Medoma, konstaterar att mycket handlar om att hitta rätt patienter och göra flytten till hemmet vid rätt tillfälle i deras vårdkedja.

– Det ska finnas en etablerad vårdplan med förväntat fortsatt förlopp. Nu får vi ytterligare en vårdnivå, som ska motsvara en vanlig vårdavdelning men är utspridd geografiskt, och det innebär en annan komplexitet som man måste ta höjd för, med väldigt tydliga rutiner och samverkan, säger han.

Riskanalyser har gjorts av personal på S:t Göran och man har också diskuterat hur lång tid som patienter ska vårdas hemma för att modellen ska passa och att patienterna inte bör bo för långt från sjukhus.

Vårdplatser utanför hemmet bör bli en billigare lösning och frigöra vårdplatser inom sjukhusets väggar. Men Gunilla Wahlström hoppas att den största vinsten finns på patientsidan.

– Patienten ska få vara hemma, men känna sig trygg. Nära vård betyder också att patienten behåller sin identitet och inte blir hospitaliserad, säger hon och konstaterar att de mobila vårdteam som finns på några platser i landet ger liknande vinster.

Läs också: Så mycket dras vårdplatserna ned sommaren 2022  

Patienterna ska få minst ett fysiskt besök av vårdpersonal per dag. För de flesta lär det dock handla om medicinska åtgärder flera gånger per dag, tror Henrik Bjärtun.

Modellen presenterades i går, den 4 juli, vid ett seminarium i Almedalen, på Dagens Medicin Agendas Vårdarenan och med Medoma som medarrangör.

Vid seminariet lyfte paneldeltagare både möjligheter och utmaningar med modeller som denna. 

Elin Karlsson, ordförande för Sjukhusläkarna, underströk att hon och yrkesföreningen var positiv till ny teknik och nya hjälpmedel, men att det är viktigt att patienter som snabbt kan behöva akuta bedömningar eller åtgärder vårdas där de kan få det.

– Det här kräver också personalresurser. Och det kräver också att det finns platser på sjukhuset när det behövs, sa hon.

Emma Spak, sektionschef på avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Regioner, såg virtuella vårdplatser som en pusselbit bland många för att lösa vårdens utmaningar.

– Jag tror att det är en väldigt god idé att snabbt kunna skriva ut och ge förstärkt vård i hemmet, sa hon och tillade att de tekniska förutsättningarna för detta är bättre än tidigare.

Hon konstaterade att långa sjukhusvistelser också ökar risken för vårdrelaterade infektioner och proppar hos en del patienter. Samtidigt varnade Emma Spak för att gå för snabbt fram med att skala upp och utvidga nya arbetssätt, så att man inte glömmer bort hur viktig exempelvis rätt selektering av patienterna är när modeller blir standard.

I ett första steg planeras modellen på Capio S:t Görans sjukhus pågå i ett halvår och följs efterhand upp med olika kvalitetsmått och enkäter. 

Läs också: Sjukhusets mobila röntgen gör subakuta besök på äldreboenden