Färre sjukskrivningar när personal stöttades med terapi

Målet med terapiformen acceptance and commitment therapy, ACT, är bland annat att lära sig att hantera obehagliga känslor och tankar. Inom ramen för en studie har sjukvårdspersonal på sex vårdcentraler i Region Kalmar län fått föreläsningar i hur de kan förhålla sig till sina patienter och deras symtom, handledning och tvärprofessionella träffar där patientärenden diskuterats.

Huvudsyftet med studien var att se om det blir mätbara effekter i form av minskad medikalisering med förändrat förhållningssätt och ökad kompetens hos personalen. All personal – läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, samtalsbehandlare, undersköterskor och medicinska sekreterare – erbjöds utbildning om ACT och möjlighet att gå i handledning. 

Sättet att arbeta lever kvar, men studien täcker 2018 och 2019. Ett visat resultat är minskat användande av sjukskrivning vid fem av de sex vårdcentralerna i Kalmar. Effekterna jämfördes med fem lika stora kontrollvårdscentraler i grannregionen Jönköping där personalen inte fick utbildningen. Där sågs inte samma minskning.

Även om det inte går att visa att det är ACT som lett till förändringarna, så tror Anna-Karin Alvunger, specialist i allmänmedicin på hälsocentralen i Smedby, att det förändrade arbetssättet har haft stor betydelse för arbetsmiljön. Hon har deltagit i handledning i samband med studien. 

– Den egna stressen kring patienter som kräver sjukskrivningar eller sömntabletter för att lindra reaktioner på motgångar i livet, bidrar till en ohållbar arbetsmiljö för hälso- och sjukvårdspersonalen, säger hon.

Anna-Karin Alvunger menar att det är lätt att lyssna på vad patienterna själva har för idéer om vad de känner att de behöver och önskar, i stället för att ta egen ställning till de beskrivna symtomen via en medicinsk bedömning av patienten.

– Naturligtvis kan patienten bli besviken om min bedömning inte stämmer överens med vad de förväntat sig. I handledning utgående från ACT, fokuserar vi också på mina reaktioner och hur jag ska hantera en patient som är missnöjd, säger Anna-Karin Alvunger.

Läs gärna: KI får regeringsuppdrag om rehab för sjukvårdspersonal 

Färre sjukskrivningar frigör kapacitet inom vården, säger Anna-Karin Alvunger, om framgångarna med arbetssättet ACT. Foto: Suvad Mrkonjic/Bildbyrån

Åsa Kadowaki är psykiatriker och en av forskarna bakom studien.

– Jag får höra att det har blivit lättare att hantera fall som är utmanande, men också att sjukvårdspersonalen tycker att det har blivit lättare att prata med varandra om svåra saker, säger hon.

Åsa Kadowakis drivkraft kommer från att se förbättringar för både kollegor och patienter. När ohälsa inte behandlas som sjukdom, ser hon hur de som söker får möjlighet att hantera sina symtom och livssituationer på annat sätt än att fastna i en sjukroll.

– Vi jobbar med rätt saker i stället för att signalera att måendet är sjukdom som ska behandlas bort. Förhållningssättet är viktigt och om reaktionen är adekvat, ska den bedömas som normal och kunna förklaras i stället för att dämpas med symtomåtgärder som sjukskrivning och medicinering.