Sjuksköterskorna tar tarmpatienterna från start till mål

– Det ger också en större tyngd åt de behandlingsförslag vi ger patienterna och följsamheten har förbättrats, säger Mari Dahlberg.

Hon och Sara Strandberg är sjuksköterskor och uro-tarmterapeuter på bäckenbottencentrum kirurgi vid Skånes universitetssjukhus, Sus, i Malmö. De behandlar patienter som inte kan kontrollera tarmen på grund av skador på bäckenbotten, exempelvis efter förlossning, cancerbehandling eller vid hög ålder. Då hjälper sällan operation.

I stället ger sjuksköterskorna så kallad konservativ behandling. Det kan vara tarmreglerande läkemedel för bättre konsistens på avföringen, bäckenbottenmuskelträning, råd om hur man sitter på toaletten för att kunna tömma sig bäst och livsstilsråd. Sjuksköterskorna undervisar också patienterna om anatomi och funktion. 

Läs mer: Bristningar kan hittas med enkla medel 

Oftast görs också ett ultraljud av bäckenbotten för att bästa behandling ska kunna ges och andra skador uteslutas. Den undersökningen görs normalt av en läkare och så var det även i Skåne.

– Men det var så många patienter vi hänvisade till kirurgerna och de hade väntetider på två år, säger Mari Dahlberg. 

Då föddes idén att utbilda sjuksköterskorna att göra ultraljudsundersökningar, berättar Louis Banka Johnson, kolorektalkirurg och överläkare på bäckenbottencentrum kirurgi. 

– Vi sa redan från start att det ska vara en strukturerad utbildning som skulle kunna leda till en certifiering, säger han. 

Sjuksköterskorna tar 70-80 procent av patienterna från start till mål, säger Louis Banka Johnson, överläkare och kolorektalkirurg. Foto: Sara Johari/Bildbyrån

Utbildningen skapades och certifieringen togs fram i samarbete med Karolinska institutet. År 2019 fick sjuksköterskorna godkänt av kirurgerna för sina bilder och kunde börja jobba självständigt. 

– I dag tar de 70–80 procent av patienterna från start till mål, patienterna slipper två besök och kötiden har minskat från två år till tre månader. Det vi läkare gör nu är bara att bedöma bilderna, det känns jättebra, säger Louis Banka Johnson. 

 Det har också fått andra positiva effekter, enligt Mari Dahlberg.  

– Det har gett oss två en större trygghet och säkerhet och det ger i sin tur patienterna större motivation att följa behandlingsråden. Avföringsinkontinens är fyllt av skam och påverkar självkänslan och livskvaliteten för patienterna, så följsamheten är viktig, säger hon.

Den 26 oktober skedde certifieringen med en intern och en extern expert. Vid det laget hade de båda sjuksköterskorna genomfört flera hundra självständiga ultraljud var.

– Vi hoppas detta ger ringar på vattnet som leder till att fler sjuksköterskor, barnmorskor och sjukgymnaster blir certifierade, säger Louis Banka Johnson, som vet att Karolinska universitetssjukhuset också är på gång.

Läs också: Eva Uustal uppmärksammas för sitt arbete kring förlossningsskador 

Läs mer: ”Följdsjukdomar efter cancerbehandling måste lyftas”